Här ser ni min grupps momentplanering till dagens musikaktivitet. Vi valde att ha tema skogsdjur i vår didaktiska planering.
Momentplanering
Skogsdjuren
Huset vid skogens slut
VAD?
Maria Ledinski släpper in alla i klassrummet som ett stort troll och hälsar alla välkomna så att alla känner sig välkommna. Sedan placerar hon ut alla på golvet en och en för att få med alla och ska förklara en låt som hon har lärt sig, Maria ska lära ut en sång text med hjälp av rörelser för att minnas låttexten. Sången som används är ”I ett hus vid skogens slut” som görs om lite så att det blir en låt till trollet.
Hur?
Maria inleder låten med rörelser och ber barngruppen vara med och göra rörelserna till. Rörelserna till texten blir på vissa utvalda ord som tillexempel hus då gör barnen ett sned tak med hjälp av händerna, och när vi sjunger ”haren skuttar fram så fort” så viftar man med händerna framför sig det är några exempel på vad man kan göra. Sen går det ju att ändra i texten både rörelser och text så det blir annorlunda.
Varför?
Genom att hälsa på alla innan de kommer in gör att man ser alla individer som pedagog. Och genom att använda sig av rörelser för att lära sig en text ger vi barnen en ytterligare möjlighet att minnas texten. Barnen får en tydligare förståelse av textens mening. De flesta barnen har nytta av att man förstärker lärandet med rörelser, till exempel kan de hjälpa barn som har svenska som andraspråk att förstå låten, detta kan även leda till att barnen blir mer delaktiga och vågar mer i den övriga verksamheten. Även barn med hörselnedsättning kan ta till sig texten genom att vi använder oss av rörelser i detta fall blir detta tecken.
Kaninen som inte vill vara hare
Vad?
Sara Berglund som är kaninen har kommit fram till skogens slut där trollet bor. Kaninen har blivit dit jagat av jägarna. Kaninen blir rädd och ber att få komma in till trollet och ta skydd. Spelar även en låt tillsammans med trollet.
Hur?
Kaninen blir i frågasatt om han är en hare, kaninen blir irriterad och säger sen nej jag är en vanlig kanin, vanlig fast ovanligt fin, öronen mina är långa och fina och viftar som öronen ska och viftar sedan på sina öron. Vi använder alltså låten ”jag är en vanlig kanin” och visar med rörelser för att förtydliga låten. Kaninen som är väldigt musikaliskt hör på direkten att de han just berättat låter som en låttext, han plockar fram gitarren och spelar ”jag är en vanlig kanin” ur Elefantboken av Nilsson & Gren (1994).
Varför?
Genom att vi som pedagoger bjuder på oss själva och gör det till en rolig stund för barnen och bjuder in dem till att delta, Genom att vi dramatiserar låttexten ger det barnen en större förståelse till innehållet av den. Vi ger även barnen bilder till texten av de vi har gjort.
Älgarnas demonstration
Vad?
Linnéa Larsson ska föreställa en älgtjur som vill ha en demonstration för att det inte finns så många sånger om älgar. Sångerna som vi använder oss av i det här momentet är ”älgarna demonstrerar” och ”jag är en vanlig kanin”. Till det här momentet så kommer vi även att använda oss av grenar som ska föreställa älgarnas horn.
Hur?
Linnéa som är en älgtjur ska samla alla barnen i en ring för en demonstration om att det inte finns så många sånger om älgar. Efter det så säger älgen till barnen att de kommer att förvandlas till älgar, både älgtjurar, älgkor och kalvar. Några får då vara älgtjurar med horn och några får inga horn eftersom varken älgkon eller kalven har horn. Sedan så sjunger vi älgarna demonstrerar och går runt i en ring och gör enkla rörelser till sången. Efter det momentet så kommer älgtjuren att sjunga några låtar om älgar som han vill lära de andra älgarna. Det kommer att vara samma melodi som ”jag är en vanlig kanin” men med annan text. Sången ”jag är en vanlig kanin” har vi hämtat från Elefantboken Gren, Nilsson (1994, s. 78)
Varför?
Vi människor är alla olika och lika på sitt sätt precis som älgen. I den reviderade läroplanen för förskolan Lpfö98 (2010, s.10) så står det att
”förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,”
I den här musikleken så får barnen reda på att det är både likheter och skillnader mellan älgar.
Som pedagog så kan man även säga till barnen att precis som vi människor både är olika och lika så är älgarna det också. Vi människor är indelade i två kön precis som älgen och vi föder barn precis som älgen men vi kallar oss arter för olika saker. Detsamma gäller det med olikheterna att man poängterar det. När vi gör den här musikleken så kommer vi inte gå in i detalj på att vi människor och älgar liknar varandra utan det är något som man kan utveckla när man ska arbeta i barngruppen. Man kan utveckla den här leken på olika sätt, till exempel så kan man även få in matematiken i momentet med hornen. Man kan då både räkna hornen och mäta hur långa de är på olika sätt. Åldern på barnen kan vara allt ifrån ett till sex år gamla.
Här nedan så ser ni den nya texten till "jag är en vanlig kanin". Sången handlar istället om djurens konung älgen.
Jag är en vanlig stor älgtjur
Vanlig fast större än dig
Hornen mina är spretiga och fina
Och trillar ibland där jag går
Dunk dunk
Jag är en vanlig älgko
Vanlig fast mindre än en älgtjur
Benen mina är långa och fina
Och spretar så fint när jag går
Cho hoo
Jag är en vanlig liten kalv
Vanlig fast mindre än er
Benen mina är korta och sneda
Men trippar så fint när jag går
Tripp tripp
Reflektion angående musikaktiviteten.
Någonting som jag tog till mig efter musikaktiviteten var hur viktigt det är att lära sig en text utantill. Eftersom man ska lära barnen en ny sång så tror jag att det är lättare att få kontakt med barnen om man kan sången och rörelserna till låten någorlunda bra. Däremot så ska det inte vara någon katastrof om man gör fel som pedagog, för då visar man för barnen att det inte är bra att göra fel. Istället så får man tänka att man lär sig av sina misstag, om man till exempel glömmer textraden. Man kan också ta hjälp av barnen då de kan komma på olika texter till sånger.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar