fredag 25 februari 2011

Didaktisk planering 1 Att leda och ta del av andra studiegruppers musikaktiviteter riktat till barn.

Att leda en musikaktivitet och att ta del av vad de andra studiegrupperna valde att utföra var berikande. Det var berikande eftersom man kan utföra en musikaktivitet för barn på så många olika sätt. Man kan variera en och samma sång på så många olika sätt. Av imse vimse spindel så kan man göra allt från olika rörelser till att dramatisera sången. Min grupp valde att använda sig av djurtema och att dramatisera och konkretisera olika sånger om djur. Till en sång som handlade om en stor elefant gjorde vi rörelser som passade till texten. En i gruppen fick vara en elefant som vi skulle visa rörelserna för. Efter det så spelade en av oss i gruppen gitarr till mors lilla olle och en fick spela olle och en annan björnen. De andra djuren som vi valde att använda var imse vimse spindel och bä bä vita lamm. Till imse vimse spindel gjorde vi rörelser och till bäbä vita lamm så använde vi oss av konkret material så som bilder på sångens olika delar och saker som fick representera sången.

Här är bilderna som jag målade till sången bä bä vita lamm.
I barngruppen så skulle man kunna låta barnen måla
eller rita bilder till en sång eller saga.
Man kan även göra tvärt om att barnen får göra en saga
utifrån olika bilder, både utifrån en bestämd bildsaga eller bara slumpmässiga bilder. 

Någonting som jag kommer att ta med mig efter dagens aktiviteter är hur viktig musiken är för barns utveckling. I slutet av dagen så tog vår musikpedagog upp något viktigt, nämligen hur viktigt det är att ha argument för musikens betydelse för barnens utveckling. Vad gör vi och vad tränar vi på när vi gör olika musikaktiviteter för barn? En sak som är viktig är att man når barnen mer via de estetiska ämnena, via musiken så kan man utveckla både svenskan och matematiken. Till exempel genom rim och ramsor där man både kan öva upp språket och matematiken. Det finns sagor eller rim och ramsor som bygger på matematik utan att man tänker på det, då gäller det för oss pedagoger att upptäcka det och använda det genom musiken men även de andra estetiska ämnena som bild och drama.

Efter dagens aktiviteter så har vi fått med oss hur man på olika sätt kan arbeta med, känslor, färg, matematik, djur och kroppen genom musikens hjälp. Alla i hela klassen och jag är ense om att de estetiska ämnenas roll borde förtydligas i läroplanen. Dessa ämnen är viktigare än vad man tror och de borde få ta lika stor plats som andra ämnen inom både förskolans och skolans ramar. Med det menas inte att musiken är viktigare utan att den ska vara lika viktig som till exempel svenska eller matematik, eftersom man genom musiken kan öva upp språket och matamatiken. En annan sak som också är viktigt när man ser till barns utveckling är att det ska vara lustfyllt och roligt för dem. Det kan man uppfylla genom att använda sig av musiken varje dag i verksamheten, matematik kan bli lekande lätt genom musikens hjälp. Musiken kan göra så att allt som kan vara tråkigt eller svårt blir som en lek för barnen.

Länk till läroplanen för förskolan Lpfö98 Reviderad 2010 http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442 


Här gör vi ett ljudmemory som går ut på att alla i klassen ska låta som olika djur.
Eftersom memory går ut på att bilda par (2 stycken) så fick de som till exempel lät som en häst bilda ett par och så vidare. Denna aktiviteten kan man utveckla på olika sätt där man till exempel kan byta ut djurläten mot att sjunga kända låtar.


Här så använder de sig av olika pappersfigurer som ska representera
 några av våra olika känslor som glad och arg.
Vi fick bland annat prova på att sjunga samma sång på olika sätt genom att använda oss av de olika känslorna. Till exempel hur låter sången när jag är ledsen eller glad.
Något som man märkte var att olika känslostämningar ger olika tempo när man sjunger låten.
När man var arg så gick låten fortare och om man var trött så gick låten långsammare.


Här fick vi pröva på "så ska det låta" genom både bilder och text.
Det går ut på att man ska välja en siffra och bakom siffran så döljer sig en bild eller ett ord.
Bilden eller ordet ger oss en ledtråd till vad det är för låt som vi ska sjunga.

måndag 21 februari 2011

Att tillverka rituella trummor

Vad? vi har fått tillverka egna trummor och även ett rör som låter som hagel när man vrider och vänder på det.

Hur? Trummorna gjorde vi av grövre papprör och trummskinn. Jag började med att dekorera trummans utsida genom att måla den. Efter det så häftade jag fast trumskinnet som hade fått ligga i vatten i ungefär en halvtimma. Det andra instrumentet som jag tillverkade kallar jag för hagel eller vattenrör. Röret är tillverkat av papp, gips, och spik. Jag började med att spika i spikar i hela röret som var lika breda som själva röret. Man kan göra så för att det ska låta på ett visst sätt när man sedan fyller röret med till exempel sten. Sedan så lindade jag in röret i ett lager gips. När det stelnat så hällde jag i småsten som jag plockat utanför högskolan. Sedan täppte jag för hela röret med gips. När det hade stelnat så var det bara att dekorera röret på sitt eget personliga sätt.

Varför? Det positiva med att göra egna instrument är att man får tillfälle att arbeta med alla sinnen. Man får en känsla för materialet och att sedan kunna spela på det var extra roligt. Genom att man fick dekorera instrumentet på sitt eget sätt så blev det ett personligt instrument. Man var så glad över sitt alldeles egna instrument. I en barngrupp skulle detta arbetssätt vara exemplariskt. Barnen får en möjlighet att ta del av olika moment så som att bygga sitt egna instrument, dekorera det på sitt sätt och sedan använda instrumentet i barngruppen. I den reviderade läroplanen för förskolan Lpfö98 (2010, s. 10) så står det att "förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap" Genom att barnen till exempel får göra sina egna instrument så har de fått pröva på olika material, redskap och tekniker. Det här momentet kan också inspirera oss pedagoger till att barnen får vara mer delaktiga i verksamheten.

Här är några bilder från när vi fick tillverka våra egna trummor plus andra instrument.

Här sågas det för fullt


 Detta är papprören som ska förvandlas till en trumma.

Här är usidan på trummorna färdiga,
det fick bli en liten och en stor trumma.

Här är trummorna färdiga

Här är början till ett hagel eller regnrör, gipset håller
på att torka.

Det färdiga regn eller hagelröret.



Här är ett exempel på hur hagel eller regnröret kan låta
när man vrider och vänder på det. 






















torsdag 17 februari 2011

Studiebesök 3: Caroline Af Ugglas på Åhaga

Caroline kan genom sin röst få fram textens innebörd på ett tydligt sätt. Hon hade en känsla för att få fram sina innersta känslor genom musiken och texten. När man sjunger solo så tycker jag det är viktigt att man fångar och får fram budskapet i låtens text. Det kan man få fram genom att variera rösten på olika sätt.




Studiebesök 2: störande musik

En kväll så gick jag och en bekant till en liten bar. Det var inget disko utan mer ett ställe där man tar en drink och småpratar. Men det var inte så lätt att prata för det var så hög musik på. Vi fick skrika till varandra för att höra vad den andra sa. Dessutom var musiken enformig utan någon som helst form. Det kändes som att skivan hade hakat upp sig. Enligt min smak så skulle de kunnat spela olika låtar eller snarare musik med olika stil, eftersom alla har olika musiksmak. Dels så kunde man inte dansa där, jag hade mer haft förståelse för denna slags musik om det hade varit ett dansgolv i närheten, men det hade blivit en enformig dans.

Här nedan kan ni lyssna på den enformiga musiken.




onsdag 16 februari 2011

Musikpussel

I dag så har vi bekantat oss med olika musikprogram där man kan pussla ihop sina egna låtar med hjälp av inbyggda ljud och olika instrumentrytmer. Det var väldigt roligt när man visste hur man skulle göra. Ett av programmen som vi fick pröva på var garachband som var ett musikprogram som var installerat i mac-datorerna. Jag lyckades få till en kort låt under denna dagen vilket var roligt. Detta var inspirerande till att använda i barngruppen. När man gjort ett musikstycke kunde man även spela in sin röst och mixtra med den. Jag hann inte testa det själv men det skulle vara exemplariskt att använda i en barngrupp. Barnen skulle kunna få göra sina egna sagor och läsa upp dem med bakgrundsmusik som de själva kan skapa med pedagogens hjälp. Det finns även program som man kan arbeta med online till exempel aviery.

I den reviderade läroplanen för förskolan Lpfö98 (2010, s.10) så står det bland annat att förskolan ska sträva efter att varje barn "utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, samt utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama" Eftersom det står att man ska använda sig av olika medier så är musikprogram ett exemplariskt sätt att få barnen att utvecklas med hjälp av alla sina sinnen. Om man som pedagog sätter sig in i hur dessa program fungerar så kan man göra så mycket tillsammans med barnen. Som pedagog kan man göra olika projekt som till exempel sagotema där barnen får vara både författare och musikskapare med hjälp av olika musikprogram.

Här nedan kan ni lyssna på musikpusslet som jag lyckades göra under dagen.

Linnea egen låt by linnea__l

fredag 11 februari 2011

Att spela på Djembetrummor

Djembe = västafrikansk trumma

Det har varit en inspirerande dag då vi fått prova på att spela på djembetrummor.
Någonting som jag tyckte var spännande var att de i västafrika inte använder sig av noter när de spelar.
De utgår oftast från olika rytmer, de menar även att det är viktigt att öva upp känslan för musiken.

Musikläraren berättade att det är våra fördomar som gör att vi tror att alla afrikaner har rytm.
Afrika är ett stort land med många olika kulturer men ofta så tror man att all afrikansk musik låter på samma sätt.

En annan sak som läraren nämnde var att de kulturella skillnaderna i ett land blir viktigare om man befinner sig i krig. I många länder så har de till exempel speciella danser som är typiska för dem. Men i Sverige så vet vi inte riktigt vad som är typiskt för vår kultur för vi har inte behövt försvara den.

Läraren talade även om olika takter och att vi i den svenska kulturen är vana vid fyrtakt. Fyrtakten kommer från den afrikanska kulturen som vi i väst fått genom populärkulturen. Taktarter som vi inte är lika vana vid är bland annat udda taktarter som de till exempel använder sig av i Indien.

Läraren berättade även att de som läser till lärare i västafrika måste lära sig minst sex danser och sånger per stam.

När man ska lära sig att spela på djembetrummor så är grunden tre fasta rytmer och ett solo.
Man använder sig av tre olika sorters slag. Det vanligaste är att man lyssnar och härmar när man spelar vilket är en kvarleva från gospelmusiken. Det här sättet kallas för caller response.

Under den här dagen så lärde vi oss två olika afrikanska låtar där vi både sjöng, spelade på trumman och gjorde en dans till.

Om man ska använda trumman i barngruppen så kan man göra olika ljud av trumman. De olika ljuden kan användas för att göra skillnad på olika saker. I en samling så kan man inleda med ett trumljud och avsluta med ett annat. Det är bara fantasin som kan stoppa oss pedagoger.

Här nedan så synliggörs vad vi fick ta del av under dagen.














                                                                                     

Rim rytm och text.

I dag fick vi bland annat pröva på att läsa olika texter på olika sätt.
Någonting som jag tog till mig utifrån dagens aktiviteter var hur vi använder vår röst på olika sätt. Genom att variera tonläget, rytmen och betoningen så blir det olika känsla i texten. Det är något som man kan tänka på när man ska läsa för barn att man varierar rösten för att få sagan spännande. Det är även viktigt att man läst texten/sagan flera gånger för sig själv så att man vet hur man ska variera rösten.

Röst, rim och rytm gör det lättare för barnen att knäcka läskoden. I förskolan är det viktigt att barnen
lägger märket till hur rim och ramsor låter för att de ska kunna bli språkmedvetna i skolan.

Dikter och vers är något som alla kan använda sig av om man vill skriva mer fritt. Det finns inga givna regler som säger vad som är rätt eller fel i den stilen.



tisdag 8 februari 2011

Dra igång en låt och lära ut en sång.

I dag så har vi prövat på hur man på olika sätt kan lära ut låtar till barn. Någonting att tänka på när man ska lära ut sånger med rörelser till, är att i möjligaste mån kunna låten själv som pedagog. Det är viktigt att visa med hela kroppen och vara tydlig i rösten så att barnen förstår. En annan aspekt som är viktig att tänka på är att barn har ljusare och högre röst i sig. Därför är det viktigt att man som pedagog vågar sjunga lite högre än vad man är van vid.

Vi gick bland annat igenom att man kan visualisera tonhöjder genom att röra på sig till en sång.
Det kan man till exempel göra genom att man klappar den låga tonen på låren och den högsta på huvudet.

En annan sak som man kan använda sig av när man ska lära ut en låt till barn är bilder med text till.
Barnen kan även få göra bilderna själva,, då blir det som en del av deras lärande.

Att medvetet sjunga fel i en text för att förtydliga texten kallas för glömord. Det är en bra övning för barns minne när det gäller låttexter.

Man kan även använda sig av rörelser eller tecken till en låt för att barnen lättare ska ta låten till sig. Men använder man sig av för många rörelser eller tecken till en låt, så kan det lätt bli att barnen koncentrerar sig mer på rörelserna/tecknen. Därför kan man laborera mellan att bara sjunga och att lägga till med tecknen/rörelser.

En annan aspekt att tänka på när man ska ha en samling, rytmik eller sångstund är att variera sig, till exempel att stå, sitta, ligga och hoppa. Variationen leder till att barnen bibehåller sin koncentration bättre.

Här nedan visas några exempel från vad vi gjorde under dagen.



















                                                

söndag 6 februari 2011

VFU- Dag ett, plus mitt första studiebesök

På min vfu-plats så är jag på en småbarnsavdelning där barnen är mellan ett till ett och ett halvt år gamla.
Den här dagen så hade min handledare förberett ett musik och rytmikpass för de små barnen. Pedagogerna satte på en skiva med tre olika låtar som barnen och pedagogerna sjöng och rörde sig till. Just nu så har de tema jaget, kroppen och de olika känslorna. Det var just vad det här passet med barnen illustrerade.



                                          
 Det här var första rörelsepasset då barnen fick sitta på golvet
och känna på kroppen till musiken.



Andra steget var att ställa sig upp för att sjunga och röra sig till
låten huvud axlar knä och tå.


Det tredje steget var att springa fort till musiken
för att skapa variation för barnen. Det är viktigt att det inte blir tråkigt för barnen.
Vår kursansvariga lärare som vi har i musik sa att det är viktigt med variation i en samling eller sagostund
för att bibehålla barnens koncentration.


Här springer barnen för fullt tillsammans med pedagogerna. Med hjälp av rörelserna till musiken
så tränar man även upp barnens språk. Musiktexterna sätter ord på det som barnen gör i denna rörelse och rytmikstund. Då är det även viktigt att man som pedagog är med och visar för barnen att det är
roligt och göra rörelserna tydligt.
Min vfu-handledare nämnde några intressanta saker
som man kan ta till sig som pedagog när det gäller musik för barn.
Handledaren nämnde bland annat att det är viktigt att vara jag med hela kroppen, alltså att
utstråla en glädje inför de musikaktiviteter man gör med barnen. Det är viktigt att göra tydliga rörelser
och våga sjunga ut. När man har en samling är det även viktigt att alla barnen ska vara med, men en viktig detalj är att barn kan vara aktiva och med på olika sätt. Vissa barn bara sitter stilla och bearbetar allt som händer runt omkring dem, medans vissa barn hänger med och härmar pedagogens rörelser.  Någonting som även är viktigt för små barn är att pröva på samma aktivitet flera gånger. Framförallt små barn behöver repetition för att de ska hinna med att bearbeta alla intryck, tänk vilken lycka det är när de lyckas sätta en viss rörelse eller melodi. En annan aspekt som är viktig att ta till sig är att det är viktigt att som pedagog ta hand om tillfällena och spontansjunga och spela med barnen.


Det här är en hörna som stimulerar barnens olika sinnen, bland annat barnens känsel
eftersom golvet är täckt med ull.

   





Tillverka Ljudverktyg

Den här dagen har varit helt underbar och kreativ. Vi har fått tillverka ljudverktyg av valfritt material och det enda som kunde stoppa kreativiteten var min egen fantasi. Jag valde att göra olika sorters marackas med olika innehåll bland annat kapsyler, ris, mackaroner och pärlor. Det blir olika ljud beroende på vilket innehåll  och vilket material man väljer att göra instrumentet av. När vi var färdiga med våra instrument så skulle vi provspela dem tillsammans. Vi gämförde hur våra egentillverkade instrument lät i gämförelse med vanliga instrument. De egentillverkade instrumentens ljud lät inte lika högt som de vanliga instrumenten. Det här är viktigt att tänka på när man arbetar med barn, att vanliga instrument låter mera. Det är mer skonsamt för hörseln att göra egna instrument och använda dem i barngruppen. Hela den här uppgiften är användbar att genomföra i en barngrupp. Barnen får både göra instrumenten själva och använda dem till olika syften, som till exempel rytmikövningar. Wiklund (2009, s.20-21) tar upp om något som kallas för estetiska lärprocesser. En estetisk lärprocess är bland annat att man använder sig av alla sinnen i sitt lärande. Det är även när man arbetar ämnesintegrerat för att kunna ta till sig kunskap på olika sätt. Den här uppgiften kan man kalla för en estetisk lärprocess.

Efter att vi spelat på instrumenten i olika rytm till olika låtar, så gick Marie igenom olika tips på hur man kan använda instrumenten. När man till exempel ska spela med olika chakeinstrument som marackas så kan man spela med olika betoningar för att rytmisera det. Det är även bara armbågen som ska röra på sig när man ska spela på chakeinstrument.


Här är bordet med olika sorters material att välja på till
att tillverka egna instrument.

Här är några av mina egentillvekade instrument
det är tre stycken olika marackas och två minitamburiner.
De tre marackasarna är gjorda av papp och klädda med tapet,glitter och kapsyler.
Innehållet i marackasarna är pärlor, mackaroner och kapsyler, det blir olika sorters ljud av dem.
Minitamburinerna är tillverkade av pipremsare och kapsyler. 


Två stycken ofärdiga marackas, den stora är av plåt och tjock tejp,
den lilla är av en toalettrulleoch äggkartong.


Minitamburinerna


Här testar vi våra egentillverkade instrument plus riktiga instrument.


Här är vi alla igång och spelar på de olika instrumenten.

onsdag 2 februari 2011

Färger, ackord, gitarr och piano.

I dag har vi på ett konkret sätt lärt oss att spela olika ackord på gitarr och piano.

Vi  fick börja med att sätta oss runt en fallskärm med olika färger på. På de olika färgerna var det instrument med samma färg som underlaget placerade, vi skulle sätta oss vid var sin färg. När någon gick på min färg skulle jag spela på instrumenten som var plaserade på den färgen. Det här tycker jag var en bra övning för det blev så konkret både med färgerna och instrumenten. Jag kan tänka mig att det är en rolig övning för barnen eftersom man både får röra på sig och testa att spela på olika instrument. Det stimulerar nästan alla sinnen som synen, hörseln, känseln och så vidare.

Sedan gjorde vi övningen på ett annat sätt då en fick sätta sig vid en stol framför de andra och hålla upp vilka färger som skulle spela. Instrumenten hade alltså olika färg och om jag till exempel visade färgen grön och röd så skulle de som hade gröna och röda instrument spela. I både den reviderade läroplanen för förskolan Lpfö 98 och i läroplanen för grundskolan Lgr 11står det på sidan 7 att det är viktigt att få använda olika utrycksformer så som bland annat rytmik, dans och musiseserande.

Lpfö 98http  ://www.skolverket.se/sb/d/4166/a/22184 De här adresserna är länkade till läroplanerna så att ni kan läsa om detta på sidan 7. Det är som sakt viktigt att man använder sig av praktiska aktiviteter som musik som en viktig del i barns utveckling. En del barn kan utveckla sitt språk mer om de får öva på språket med hjälp av rytm.

Resten av dagen så fick vi testa olika ackord bland annat D, A7, Em och G på gitarr och piano. Det var jätte roligt eftersom dessa ackord bildar olika låtar. Här nedan är några bilder från dagens aktiviteter.

Här ska hon hålla upp en eller flera färger, de som har den färgen markerad på sitt intrument ska spela

Instrument med olika färger