Att känna rörelse

Under den här dagen så har vi gått igenom hur man på olika sätt kan använda sig av rörelse med barn. Här är några exempel på hur man kan arbeta med rörelse. Här nedan presenteras också några olika begrepp som kan vara bra att känna till.

Kinestetiska= det är olika rörelser som man gör men som man bestämmer i förväg.

Divergenta tänkandet= det är när barnet härmar en ledare som visar hur rörelserna ska se ut.

Taktila rörelser= man känner på kroppen.

Improvisation= Det här är när man utvecklar den kreativa förmågan och gör rörelser utifrån vår fantasi. Det kan även vara att man utgår från att härma något till exempel en elefant och sedan gör något eget utav det.

Det som är positivt med att härma rörelser är att barnen får träna sitt minne. Det kan vara bra att kunna om man ska vara med på en dansföreställning då det oftast är bestämda rörelsemönster som man ska komma ihåg.

Danslektion och teknikträning= då övar man på att förfina rörelser som till exempel så övar man på förflyttningar. Det kan vara att man hoppar i olika riktningar i rummet både vågrät, lodrät och olika höjd. Det finns rörelser som man kallar för urrörelser och det är att böja, sträcka eller vrida på en kroppsdel. När vi rör på oss så kan man även tänka på kraften i rörelserna då vi gör rörelserna på ett mjukt, hårt, lätt eller tungt sätt. När barn dansar så blir de även medvetna om sin kropp. När man är många som dansar samtidigt så övar man till exempel på att inte krocka med den andra som står intill.

Koreografi= Man kan göra en koreografi som är improviserande och utforskande. Det kan vara att man utgår från en känslaa till exempel glad, ledsen eller arg. Man kan även utgå från ett tema där man testar sig fram.

Gestaltning= det kan vara en beskrivelse av något till exempel en känsla eller att man ska gestalta en tiger. Om man ska gestalta till exempel en tiger så är det viktigt att tänka på hur man ska gestalta den. Det kan vara att man gestaltar hur den rör sig alltså tigerns rörelsemönster. Man kan också tänka på om man behöver tigerkläder eller inte för att förstärka känslan.

Rekvisita= Med hjälp av ett ting så kan man förstärka något och det kallar man för det manupilativa förstärkandet.

Inkorporerat= Det är när man till exempel får ha en hatt om man ska vara pettsson, då blir det lättare att gestalta Pettsson. Det är samma när det gäller att till exempel spela en katt, då kan det underlätta att ha en kattdräkt för att man ska kunna leva sig in i rollen mera.

Idemässig rekvisita= Det kan vara att man gör en skog eller ett slott där handlingen utspelar sig men det är viktigt att man inte har för mycket rekvisita.

Att härma något= När det gäller dans eller rörelser så kan det vara bra att ha en bra förebild som man kan härma. Något som är viktigt att tänka på som pedagog är att man både ska uppmuntra barnen till att få härma olika rörelser och att få göra fria rörelser. Det gäller inte bara när man arbetar med rörelser utam inom andra ämnen. Som en hjälp så kan man använda sig av att följa en text i ett musikstycke för att förtydliga olika rörelser.

När det gäller härmning så kan man bilda en rörelsecirkel där var och en gör en rörelse och de andra i cirkeln härmar den rörelsen. När man gör en rörelsecirkel så kan man även välja ett ting att använda sig av när man ska göra olika rörelser. En rörelsecirkel kan handla om vad som hälst det kan vara att man ska göra rörelser som handlar om vad man gör på vintern.

Att styra någon med händerna då den som följer måste blunda= Denna övningen testade vi och det var en bra övning för att öva upp våra sinnen. Det fungerade så här att en skulle blunda och den som inte blundade skulle styra hur den andra skulle gå. Man skulle hålla på varandras fingertoppar och om den som styrde tryckte på fingertopparna skulle den som blunade gå bakåt. Om man lättade på trycket så skulle man som följare gå framåt.

Långdans= det är när alla håller varandra i händerna och den som är längst fram följer de andra. I en långdans så kan man föra på olika sätt till exempel på led, man kan gå i en ring eller gå från hörn till hörn. Man kan också bilda portar där man dansar igenom något till exempel så kan man dansa under någons arm.

När det gäller rörelse så kan man även öva upp barnens balans genom att låta dem göra olika balansövningar, som till exempel stå på ett ben eller att sitta på en balansboll.

Här gör vi oplanerade och fria rörelser med hjälp av dansband.

fria rörelser i takt till musiken.

Här väljer alla var sitt ting som vi ska anvä'nda när vi gör en rörelsecirkel där vi ska härma varandra.

Här förklarar Marie vad vi ska göra med tingen.

Här använder vi tingen som en förstärkning till rörelserna.

Taktarter, bollar och notvärden.

Taktarter är indelning av pulsslag och i vår västerländska kultur så är det vanligast att låtar går i 4-takt. låtar kan även gå i 3-takt, 5-takt, 6-takt, 8-delstakt och så vidare. Ju högre ett tal är desto fortare går det, till exempel 16-delstakt går fort eller snarare man får klappa takten snabbt. Man kan även betona taktslagen på olika sätt, om det till exempel är 4-takt så kan man betona på första och tredje taktslaget eller också på andra och fjärde.

Notvärdena ser ni här nedan och varje not är värda olika mycket. En helnot är lika med hela värdet i en takt medans en halvnot är halva värdet i en takt. På bilderna så ser ni att sextondelsnoten är den som går snabbast i en takt.

Helnot

Halvnot

Fjärdedelsnot

Åttondelsnot

Sextondelsnot

Här nedan så ser ni praktiska exempel på hur man kan arbeta med taktarter och notvärden som vi övade tillsammans med Marie Simonsons. Med hjälp av bollar så räknade vi och betonade taktslagen på olika sätt.

Här ska vi studsa bollen på till exempel varje tvåa. Man räknar då för sig själv en, två, tre fyra och när man räknat på tvåan så studsar man bollen på tvåan.

Här studsar vi bollen till varandra på bestämda takter, ett och tre så ska vi studsa bollen och det är inte alltid så lätt.

Detta är en namnsång som kan vara bra att använda när man ska lära sig namnen på barnen i en barngrupp.

Här har vi delat in notvärden i fjärdedelstakt och här ska vi klappa varje notvärde. Beroende på vilket notvärde som är i takten så klappar man olika fort om det är en halvnot så klappar man sakta och är det en åttondelsnot så klappar man fortare. 

Här klappas det för fullt.

Samma här.

Vindspel

Musik finns överalt och det känns som att man blir mer och mer uppmärksammad på det efter den här kursen. För mig är detta musik som är avslappnande men eftersom det är vinden som bestämmer hur musiken blir så vet man aldrig vart det bär av.

Improvisation med Martin Holmlund

Improvisation = Improvus, oförmodad
Man kan säga att improvisation är att hålla sig inom en viss form men man vet inte exakt hur resultatet blir. Ett talesätt är att räven kan sin skog men den vet inte vart den tar vägen. Musiken har oftast en tydlig form och struktur som är improvuserad. I teater, dans och musik så är det vanligt med improvisation. I andra kulturer som Indisk och Arabisk musik så är improvisations-tekniken starkare, de lär sig inte med hjälp av noter utan med hjälp av örat. Ofta så har de som inte har någon utbildning lättare att hitta nya sätt att spela på. Med detta menas inte att man inte behöver någon teknisk kunskap. Det krävs att man är duktig och har erfarenheter av att till exempel spela på ett instrument om man ska kunna improvisera på det. Eller snarare det krävs att man vågar att exprimentera på instrumentet för att man ska vilja improvisera.

Två sångare som är bra på att improvisera är Ella Fitzgerald och Nina Simone här nedan så kan ni titta på Nina Simones framförande av my baby dont cares for me, Det är live och hon gör låten på ett improviserat sätt med ett speciellt uttryck. Nina Simone kämpade för sin ras på 1950 och 1960-talet och gick på förberedande musikskolor men hon kom aldrig in på någon högre utbildning. Detta berodde antagligen på hennes ras och att hon var kvinna under den tiden.

http://www.youtube.com/watch?v=BDRhRv4q_SI

Varför ska man tänka på improvisation på ett pedagogiskt plan?
För det gäller att skapa miljöer som är stimulerande för barnen så att de får en möjlighet att testa och exprimentera med olika instrument. Någonting som man omedvetet arbetar med när det gäller improvisation och musik är:
Rytm
Artikulation
puls
klangfärg
improvisation
dynamik
kontraster
frasering
kommunikation

Kontraster är någonting som är roligt att använda i det pedagogiska arbetet med barn som till exempel svagt och starkt så att det blir en dynamik. Pianot kom till på 1700-talet och kallades då för piano forte. Man kallade det så för att man kunde spela både svagt och starkt på det, på den tiden var det revolutionerande att man kunde spela starkt och svagt. Genom improvisation så kan man fånga upp dessa olika element. Det är inte meningen att man ska säga begreppen till barnen innan utan fånga upp begreppen när de spelar på ett instrument.

Att analysera och uttrycka känslor på ett piano.

Känslor kan vara svårt att tala om med små barn, därför är det viktigt att ge dem möjligheter till att uttrycka sig tillsammans med andra. Man kan börja med att analysera hur en känsla låter på till exempel ett piano.

Hur låter ilska-det låter både starkt,lågt, kort och hackigt på pianot.
              Rädsla- svagt, darrigt, högt, kort och fort
              Skrämmande- ett bra exempel på musik som är skrämmande är hajen. När det är skrämmande så spelar man oftast lågt och långsamt och man tar inte så stora steg på tangenterna. Det börjar ofta långsamt sedan ökar intensiteten långsamt med små steg, det ökar sedan både i styrka och intensitet.
              Panik-ljust och fort man tänker på filmen psyko.
              Sorg-stillsamt och långsamt.
              Glad-ljust, trippande och uppgående.
              Drömmande- Man spelar på de svarta tangenterna, då spelar man på alla tangenterna nedifrån och upp och då låter det svävande.
              Ledsen- stillsamt och långsamt
När man testar det här med barnen så är det viktigt att de verkligen får pröva på hur det låter på instrumentet. Barnen kommer så småningom komma på att man spelar på ett sätt om man ska gestalta en glad känsla och på ett annat när man ska gestalta en arg känsla.

Med musik så kan man återskapa känslor men även naturen är något som man återskapar med musik. Ljud som finns runtomkring oss kan man gestalta med hjälp av musikens hjälp. Till exempel hur låter regn, blåst, solen eller hagel. Detta kan man utforska och gestalta med hjälp av olika sorters instrument. Då är det också viktigt att man vågar utforska instrumenten på ett lekfullt sätt. På förskolorna så är det mer vanligt att man målar känslor där barnen får testa olika penslar och kritor. Så ska det vara med musik också, barnen måste få pröva sig fram och testa hur olika instrument låter för att sedan få en drivkraft till att vilja spela. Man kan ge barnen ett instrument i handen där de får spela hur den arga spindeln eller den glada spindeln låter.

Någonting som Holmlund också tog upp var att musik skapas i ett sammanhang. Det kan vara att man ska göra musik till en sorglig teater eller film. Utan att känna till sammanhanget och innehållet i musiken så blir det svårt att förstå vad ideen är med det.

Under detta tillfälle med Martin Holmlund så fick vi pröva på två olika saker som man kan använda sig av i en barngrupp.

Det första som vi fick göra var att vi blev indelade i grupper och vi skulle spela upp tre olika musikstycken. Vi skulle välja passande instrument till de tre olika styckena som skulle gestalta tre olika stämningar. Vår grupp valde att gestalta 1skrämmande 2 drömmande och 3 regn/åska. Tanken var att den andra gruppen skulle urskilja de tre olika stämningarna och försöka gissa vad det var som vi ville gestalta. Holmlund spelade in det som vi spelade upp för de andra och vi fick även lyssna på det som han spelat in. Det som var häftigt när vi lyssnade på det inspelade materialet var att det lät som en riktig konsert. Man behöver alltså inte vara en expert på att spela instrument om man ska gestalta en känsla eller något annat ljud.

Det andra som vi fick pröva på var att gestalta en saga. Det första momentet var att vi bara med kroppspråk skulle spela upp sagan för den andra gruppen. Sedan så skulle den andra gruppen sätta musik till sagan som en förstärkning till handlingen. För med musikens hjälp så kan man förstärka känslorna. Man kan tänka på vad det finns för skillnader i sagan och i karaktärerna. Man får även tänka på vilken intensitet som musiken ska ha. Om man ska göra det här i en barngrupp så kan man rita upp sagan så att man kan lägga till ljuden lättare. När vi sedan spelade upp sagan då den andra gruppen satte musikljud till sagan så spelade Holmlund in ljudet. Vi lyssnade sedan på det och det var jätteroligt för man kunde nästan höra vilken saga det var bara med hjälp av ljud. Det här är något som jag vill testa när jag ska arbeta med en barngrupp.

Här spelar den andra gruppen upp sina tre musiktycken och vi

skulle gissa vilka stämningar, känslor eller ljud som de skulle gestalta. De hade bland annat valt regn och drömmande i två av styckena så lyssna och försök att gissa vad ni tror.

Martin Holmlund.

            

Fyra litteraturseminarier som vi haft under terminens gång.

Så här blev de, det är sammanlagt fyra olika papers.

Litteraturseminarie 1

Frågeställningar/tankar/idéer utifrån Cox (2009) Gottberg (2009) och Wiklund (2009).

Något som jag tog till mig utifrån Gottberg (2009, s.11-12 43,58) var att det är viktigt att man arbetar ämnesövergripande i skolan. Enligt mina erfarenheter från skolan så arbetade man inte på det här sättet när jag gick i skolan. På VFU-platserna kändes det som att alla ämnen har varit uppdelade och inte integrerade med varandra. Författaren menar att barn lär sig bättre om man till exempel blandar in musiken i matematiken eller bilden i musiken. Man behöver inte se alla ämnen som motsatser till varandra utan snarare som komplement till varandra. I en del ur den reviderade läroplanen Lgr 11 står det att läraren ska ansvara för att eleverna ”får möjlighet att arbeta ämnesövergripande (Lgr 11, s. 11)” Det är viktigt eftersom alla barn lär sig på olika sätt. Vissa barn har lätt för musik medans en del har lätt för matematik. Det bästa vore då att använda musik och matematik ihop. Gottberg (2009, s. 35) har ett bra exempel på det här arbetssättet. Det kan till exempel handla om att inte bara sitta vid skolbänken, utan att sätta sig i en ring på golvet och bilda fjärdedelar och åttondelar av sina kroppar. Medans barnen sitter i en ring så sjunger och spelar läraren det som barnen ska göra, som att bilda en halv ring och så vidare.

En annan aspekt av lärandet som Gottberg (2009, s. 11-12,) tar upp är estetiska lärprocesser. Med det menas att man lär sig med alla sinnen. Barn ska få möjlighet att använda alla språk så som skriftspråket, talspråket och det estetiska språket för att utvecklas i sitt lärande. Det viktiga är också processen i lärandet alltså det som sker på vägen. Jag har ett exempel från min VFU period. Vi skulle gå till lekplatsen med barn som var ett och ett halvt år gamla. Pedagogens mål var att ta sig till lekplatsen men barnen tyckte att det var roligare att upptäcka saker på vägen så som att plocka kottar, gå i snöhögarna och smaka på snö. Det som vi vuxna ofta glömmer är att ta tillvara på det som barnen tycker är spännande. Vi blir blinda av det som vi planerar in för barnen. Det som pedagogen och även jag mest fokuserade på var att vi skulle skynda oss till lekplatsen. När vi nästan var framme var det så mycket snö på stigen till lekplatsen att vi ändå inte kunde gå dit. Varför ska vi vuxna alltid ha så bråttom och vad är syftet med det? Det är viktigt att stanna upp ibland för att se vad barnen upptäcker.  Det tar även Gottberg (2009, s. 45) upp att vi ska vara uppmärksamma och lyhörda på saker som barnen är intresserade av. Även i en del ur den reviderade läroplanen Lgr 11 (2011, s.7) står det att ”skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas.” I den reviderade läroplanen för förskolan Lpfö98 (2010, s. 6) så står det att det är viktigt att ta till vara på leken för barns utveckling och lärande. I leken så händer det ofta så mycket och enligt mina erfarenheter så leker barnen ofta med alla sina sinnen och växlar mellan olika roller. De kan gå från att sjunga i leken till att springa och smaka på saker i dess närhet.

Något som Gottberg (2009) tar upp om lärande och som det står om i både läroplanen för förskolan och grundskolan är att kunskap handlar om fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. De här fyra begreppen måste ses som en helhet när det gäller barns utveckling.

Wiklund (2009) tar upp att det är viktigt med estetiska lärprocesser när det gäller barns lärande. Författaren menar att det i dagens skola inte alltid ser ut på det viset. I förskolan är det mer naturligt att barnen ska få ta del av de konstnärliga uttrycken. Däremot i skolans värld så ser det väldigt olika ut hur barnen får ta del av de estetiska ämnena. Wiklund (2009, s. 39-51) tar bland annat upp att det i vissa fall är kulturskolan som får komma till skolorna för att ha musik. Det är på grund av att de på de här skolorna inte har estetlärare. Om det ska gå rätt och riktigt till så ska kulturskolans personal få vara med att ta del av elevernas individuella utvecklingsplaner och betygsbedömning. Författaren menar att det inte går till så i verksamheten även om det ska vara så. Kulturskolans personal får helt enkelt ha musik med barnen utan att i själva verket vara delaktiga i barnens utvecklingsprocess. Enligt min mening så visar det här hur lärare och rektorer ser på de estetiska ämnena, att de inte är speciellt viktiga för barn. I både läroplanen för förskolan Lpfö98 och läroplanen för grundskolan Lgr11 så står det skrivet att barn ska få möjlighet att uttrycka och få uppleva olika typer av kunskaper. Det innefattar de estetiska ämnena som musik bild och drama. Som jag ser det så borde man vara mer tydlig i läroplanerna när det gäller de konstnärliga ämnenas funktion. De borde få ta mer plats och även statusen borde höjas när det gäller bland annat musik. Eftersom det vore ett ideal att arbeta på ett sätt som gynnar de estetiska lärprocesserna, där de estetiska ämnena får en plats i alla ämnen. Man borde inte värdera ämnena i skolan utan se alla ämnen som viktiga och att de kompletterar varandra. Det står även skrivet i barnkonventionen (2009, s. 28-29) artikel nummer 31 att barn ska ha rätt till att få delta i det kulturella och konstnärliga livet.

Även Cox (2009, s.6, 16-17) tog upp många viktiga aspekter när det gäller de estetiska lärprocesserna.  Dels att det är viktigt att ta hjälp av de estetiska/konstnärliga uttrycksformerna som en hjälp i barnens utveckling och förståelse. En estetisk lärprocess kan vara när ett barn får rita någonting som barnet varit med om till exempel en ridtur. Medans barnet ritar så hittar hon/han även på en improviserad sång om själva ridturen. Det här visar att barn tar del av olika ämnen i en och samma situation. Ett bra exempel som författaren tar upp är att om barn till exempel har svårt för matematik, så kanske barnen inte behöver mer matematik undervisning utan mer utav något annat. Barnen behöver bli stimulerade på ett annat sätt som att ta in musiken i ämnet matematik. Musiken kan man även använda som en hjälp i språkutvecklingen. Det kan till exempel vara att pedagogen använder sig av melodier som följer språkrytmen i texten Cox (2009, s. 21)

Som lärare är det lätt att man använder sig av ett mer teoretiskt tankesätt/katederundervisning när man ska undervisa i olika ämnen. Cox (2009, s. 70-73) tar upp om ett företag som erbjuder kompetensutveckling när det gäller att bryta gamla invanda undervisningsmönster. Företagets mål är att få lärarna att bli mer kreativa i sin undervisning. Ett bra exempel som jag tog till mig var när en lärare som undervisade i svenska och engelska fick hjälp i sitt arbetssätt. Läraren sa att det var många av eleverna som hade lätt för att uttrycka sig i bild, men svårt för språket. Eleverna fick istället använda sig av bilder i sin språkutveckling. Eleverna fick tre kort var med olika bilder på. Utifrån de här bilderna skulle de skriva en berättelse som de sedan fick översätta från svenska till engelska. Om man använder ett sådant arbetssätt så tror jag att eleverna kommer att utvecklas mycket bra. Mina erfarenheter från skoltiden var att skolan var en fyrkantig arena som inte alltid använde sig av ett estetiskt tankesätt. Alla ämnena var indelade och inte integrerade med varandra. Men när jag var ute på VFU i en förskoleklass så fick barnen hitta på egna sagor tillsammans. Detta tyder på att vi i dagens skola är på rätt väg. Men det finns fortfarande skolor som inte alls ägnar sig åt estetiska lärandeprocesser, vilket borde vara en självklarhet.

Referenser:

Cox, Roland (2009). Ta in musiken!. Stockholm: Sveriges Utbildningsradio i samarbete med Rikskonserter

Gottberg, Jessica (2009). Musiken och rytmiken i praktiken. Stockholm: Sveriges Utbildningsradio i samarbete med Rikskonserter

Wiklund, Ulla (2009). När kulturen knackar på skolans dörr. Stockholm: Sveriges utbildningsradio

Litteraturseminarie 2

Mina erfarenheter och frågeställningar utifrån Lilliestam (2009)

Enligt Lilliestam (2009, s. 21) så kan det vara svårt att exakt definiera vad musik är. Musik kan bland annat innebära eller förklaras som ljudande former i rörelse, där melodin, rytmen och harmonin är viktiga delar. Enligt mina erfarenheter och tankar så tycker jag att musik är som bäst när en låt har en variation i sig. När musiken innehåller en bestämd rytm, melodi, harmoni och refräng så blir musik oftast bra. Om musiken blir för enformig och entonig så kan den bli som ett störande moment.

Lilliestam (2009, s.22) tar även upp att musik kan klassas som organiserat ljud. Ljuden behöver inte komma från instrument utan med hjälp av ljudupptagning så kan man använda sig av vardagliga ljud. Om man använder sig av vardagliga ljud på ett organiserat sätt så tror jag att det kan bli som musik. Spelar man in olika ljud som man sedan klipper ihop i ett musikprogram så kanske man inte behöver använda sig av instrument.

Lilliestam (2009, s 25-29) tar upp om olika musikstilar bland annat folkmusik, konstmusik, populärmusik och klassisk musik. När jag lyssnar på musik så vill jag känna igen mig på olika sätt. Ibland kan det handla om textens betydelse och hur bra texten förmedlas genom den personen som framför låten. I vissa fall så är det stämningen i en låt som tilltalar mig men jag vill att musiken ska fånga en känsla. Någonting som jag har svårt för att ta till mig är opera. Det kanske är svårt för ibland känns opera så konstlat, det känns inte naturligt att varken lyssna på opera eller sjunga på det sättet. Det handlar också om vad man är van vid att lyssna på, vilket i mitt fall inte är opera. Den så kallade folkmusiken som mer handlar om äkthet, spontanitet och gehörsinlärning ligger mig varmare om hjärtat.

Lilliestam (2009, s.75) beskriver att man kan använda musik på både gott och ont. Till exempel genom terapi för att må bättre, eller som vissa som lyssnar på vitmakt musik för att förstärka deras hat mot en annan ras.

Varför sjunga eller spela på instrument? När man sjunger eller spelar så blir man upprymd och glad. Genom sången kan man till exempel förmedla en känsla och historia. Likadant kan man förmedla en historia eller känsla via ett instrument. För att kunna förmedla en historia eller känsla så krävs det att man kan utöva instrumentet. Det krävs träning och känsla för musik om det ska bli bra. Om någon sjunger falskt eller om ett instrument är ostämt så blir det inte samma känsla. Det som är häftigt med musik är att man kan skapa olika stämningar av den. Genom musiken kan man föras både framåt och bakåt i tiden om man skapar den rätta känslan. Man kan förmedla och säga något genom att sjunga eller spela på ett instrument.

Jag kan känna igen mig i ett exempel som Lilliestam (2009, s.78) tar upp när det handlar om att sjunga i kör. Jag är med i en gospelkör och det är häftigt att vara en del av en stämma. När man väl har lärt sig sin stämma så är det häftigt att höra hur de andra stämmorna låter. Sedan sjunger alla stämmorna samtidigt och sjunger alla rätt så låter det ofta mycket bra, men om det blir falskt och någon sjunger fel så blir det inte lika vackert. Är man med i en kör är det alltså viktigt att lyssna på varandra. Det är en annan sak att sjunga solo, då behöver man inte tänka på att anpassa sig efter en stämma utan bara till musiken.

Lilliestam (2009, s.86) tar upp att jazzmusiker ofta övar in olika låtar på gehör och när de sedan ska framför dem så låter det som att de bara improviserar. När jag var på konstresa i Amsterdam så var jag på en improviserad jazzföreställning. Det var väldigt speciellt för det lät som att de stämde sina instrument samtidigt som de spelade. Det var enligt mina öron ingen ordning alls och när de spelade fick jag bilder av vilsna elefanter på vift i djungeln. Naturligtvis tyckte jag att de var duktiga jazzmusiker men det var inga bestämda melodier som de framförde. Det var nog därför jag hade svårt att ta till mig den sortens musik. Dessutom är jag inte van vid att lyssna på enbart jazzmusik. När musikstilar blandar sig som till exempel jazz och rock så har jag lättare att ta det till mig. Någonting som var bra med jazzföreställningen var att man fick inre bilder och fantasier vilket kan vara svårare om en låt har en bestämd form.

Lilliestam (2009, s.87) tar upp att ofta när Bob Dylan gjorde sina låtar så fick han inspiration av gamla låtar som andra artister skrivit. Det började med att han nynnade på en gammal låt som sedan utvecklades till något nytt och förändrades när han nynnat tillräckligt länge. När man skriver låtar så kan det ofta vara att man får inspiration från vardagssituationer. En text kan komma som en blixt från en klar himmel när man till exempel sitter och fikar eller går en promenad. Ibland kan det också vara så att man måste bestämma att man skriver emellan en viss tidpunkt. Jag tror att det beror på vad för slags person du är hur man skriver en text.

Lilliestam (2009, s.89) beskriver att musik även kan bli påtvingad på olika sätt. Den kan till exempel bli påtvingad när man går i en affär eller när man ska ta en drink på krogen. Jag känner igen mig när det gäller att bli påtvingad musik som man inte tycker om. Jag och min kille skulle gå till en lite mindre bar för att bara ta en drink och småprata. Det som jag störde mig på var musiken. De hade på musiken på högsta volym så att man fick skrika till varandra om man skulle höra vad den andra sa. Själva musiken var dessutom enformig, det lät som att skivan hade hakat upp sig. Jag kan tänka mig att det var någon slags transmusik. Det som jag inte förstod var varför de spelade så snabb och hög musik när det inte ens fanns ett dansgolv? Det hade varit mer logiskt att spela snabb och hög musik om det var ett diskotek, dessutom var det inte speciellt mycket folk där.

Efter att ha läst Lilliestam (2009) så blir man mer och mer medveten om hur mycket musik påverkar oss i alla situationer. Musik kan även förvränga verkligheten som till exempel i en film. En och samma filmscen kan bli annorlunda om man byter musik till den. Om man sätter glad musik till scenen så blir känslan positiv men om man sätter sorglig musik till samma scen så blir den istället sorglig. Musik förstärker ofta känslor och stämningar, därför hade en film blivit helt intetsägande utan musik som förstärker budskapet i filmen.

Lilliestam (2009, s.142-143) tar upp att man ibland vill spela en viss musik för att rena sig själv. Det kan handla om att man är ledsen och därför spelar en låt som stämmer in på den känslan. På så vis kan man släppa kontrollen och gråta ut till den musiken eftersom den representerar och förstärker känslorna som man har i kroppen vilket stämmer in på mig.

Referenser

Lilliestam, Lars (2009). Musikliv: vad människor gör med musik - och musik med människor. 2. rev. uppl. Göteborg: Ejeby

Litteraturseminarie 3

Frågeställningar/tankar/idéer utifrån Bjorkvold (2005) och Jederlund (2002)

Bjorkvold (2005, s. 15, 28) tar upp att vi människor utvecklar tre områden i kroppen redan innan vi föds och det är ljud, rörelse och rytm. Med hjälp av ljud, rörelse och rytm så kan

Barnet och föräldern kommunicera och förstå varandras personliga språk. Spädbarn lär sig snabbt att använda rösten på olika sätt när barnet kommunicerar med sin mamma. Många forskare har bekräftat att spädbarn snabbt behärskar olika röstnyanser som motsvarar olika känslor. Som pedagog så anser jag att det är viktigt att vi kan kommunicera ickeverbalt med barn som inte ännu kan prata. Barn som inte kan prata förstår mer än vi tror och det gäller för oss pedagoger att tyda deras ljud, rörelser och rytm i den dagliga verksamheten. Det är viktigt att vi pedagoger sätter ord på det som barnen inte kan uttrycka i ord och att vi möter dem där de befinner sig i sin personliga utveckling. Alla barn är olika och utvecklas inte alltid på samma sätt, för en del barn så är det naturligt att de inte börjar prata innan tre-fyra årsåldern.

Bjorkvold (2005) beskriver genomgående att leken har stor betydelse för barnens utveckling. Leken stimulerar vårt inre bildskapande och det gör barnen även via böcker och musik. Genom de estetiska ämnena och leken så visar ofta barnen nyfikenhet, oräddhet och skaparkraft. I leken så bearbetar även barnen intryck ifrån sin omgivning och deras fantasi utvecklas. Som pedagog så anser jag att det är viktigt att vi är bra lekinspiratörer. För att barnen ska kunna utvecklas och lära sig saker så är det viktigt att vi pedagoger har humor och vågar göra galna saker. Det är viktigt med humor för att barnen ska känna sig trygga i sin personliga utveckling och i gemenskapen med andra barn. Vågar vi pedagoger vara mer spontana så vågar även barnen vara det. Enligt mina erfarenheter så är barn ofta känsliga och de känner ofta på sig om det inte är en bra stämning bland pedagogerna. Vi pedagoger måste lära oss att på bästa möjligaste vis samarbeta och kommunicera med varandra för barnets bästa.  Som pedagoger är det även viktigt att vi tar tillvara på alla spontana lektillfällen tillsammans med barnen för att vi ska kunna ta del av barns utveckling.

Jederlund (2002, s. 30)tar upp att barns och vuxnas skapande förmåga har ett samband med leken. I leken är allt möjligt och man finner olika vägar till att lösa olika problem. Vuxna som inte har slutat att leka kommer enligt mig i grunden att vara bättre pedagoger. Som en lekande pedagog kan man mer utveckla olika och kreativa lösningar på olika problem. Det är viktigt att man som pedagog är öppen för förändring och inte tänker att man ska göra som man alltid har gjort i en viss angelägenhet.

Jederlund (2002, s. 72-73) beskriver att när barn lyssnar och får sjunga sånger, så får de ta del av nya ord och begrepp. Sånger inspirerar även till samtal kring textens innebörd. Då är det exemplariskt att inspirera barnen till att göra egna texter till kända låtar för att utveckla sitt språkande och det genom musikens hjälp. Studier visar att tidig bekantskap med rim och ramsor hjälper barnen att utveckla sin fonologiska medvetenhet. Musik handlar om ljud precis som språkets minsta beståndsdelar som kallas för fonemen. Om man som pedagog är medveten om att musik stärker språket på olika plan så tror jag att man kommer att använda sig av musik mera inom förskoleverksamheten. 

Någonting som jag tog till mig och kände igen utifrån Jederlund (2002, s.91) var att barn deltar på olika sätt i en musikaktivitet. Det har utförts olika observationer på barn från ett till tre år där det visade sig att barnen deltog på fem olika sätt. Det finns barn som intar ett mer passivt deltagande där de lyssnar och iakttar vad pedagogen gör. Då kan det lätt bli att man som pedagog tror att barnet inte är intresserad av vad pedagogen gör och att barnet inte har lärt sig något. Men ofta så kan det ta några gånger innan barnet har tagit till sig det som pedagogen visat. När barnet sedan blivit mer aktiv i sin roll så ser pedagogen vad det var som intresserade barnet när hon/han var en passiv deltagare. De resterande formerna av deltagande kallas för stödjande deltagande, imitation, identifikation och Ellaboration. Stödjande deltagande är bland annat när barnet behöver stöd och värme från en vuxen för att våga delta i en musik aktivitet. Imitation innebär att barnet härmar det som sker i aktiviteten. Identifikation är när barnet kan ta in känslan, tanken och sitt personliga uttryck i musikstunden. Ellaboration är när barnet är utforskande och vågar sig på ett ännu mer personligt uttryck som till exempel nya rytmer eller rörelser när det gäller musik.

Jederlund (2002, s 122-144) tar upp att man ska ta till vara på barns eget musikskapande. Vi vuxna tror ofta att musik måste vara eller låta på ett specifikt sätt. Det kan handla om att man anser sig själv som en värdelös sångare eller att man inte är en expert på att spela ett specifikt instrument. Om en pedagog känner så här så kan det medföra att hon/han inte vill inleda olika musikaliska aktiviteter. Men som pedagog är det viktigt att släppa kontrollen och tänka på att olika musikaliska aktiviteter stimulerar barns olika språkutveckling. Som pedagog så kan man ta tillvara på barnens favoritsånger för att få dem intresserade. Det är viktigt att föräldrarna kan få dela med sig av vad de spelar hemma för barnen för att få en bredd på musiklyssnandet.

Som jag nämnde så är det viktigt att släppa på kontrollen som pedagog. Med det så menar jag att man ska ha en inställning som går ut på att det inte finns några rätt eller fel. Jederlund (2002, s. 135) tog upp ett exempel där en sångpedagog menade att det var viktigt att sjunga i rätt tonarter med barnen. Men det är fel att tänka på det viset för precis som oss vuxna så har barnen olika röster och röstlägen. Det viktigaste är att vi pedagoger försöker för barnens skull. Någonting som är bra att ta till sig är att det är bra med upprepning för barnen. Barn kan älska att höra en och samma sång om och om igen. Då kan man som pedagog uppmuntra barnen till att lägga till olika rörelser till sången eller helt enkelt ändra texten till melodin. Som författaren beskriver så är det lika viktigt att barnen får testa sig fram med sång och olika instrument som att de får pröva sig fram med pensel och färg. När barnen spontansjunger så kan man uppmuntra barnen till att sätta puls till genom handklappning eller trumslag. Då kan man som pedagog hjälpa barnen att sjunga en sång i olika tempo som långsamt eller snabbt tempo.

Litteraturseminarie 4

Ett par centrala begrepp utifrån Pramling Samuelsson (2008) Konsten att lära barn estetik.

Det mest centrala som Pramling Samuelsson (2008) vill få fram i den här skriften är enligt mig att det är viktigt att se de estetiska ämnena som ett mål i verksamheten. Ofta så används de estetiska ämnena som en hjälp till att utveckla andra utvecklingsområden. De kan till exempel vara en hjälp till att barnen utvecklas inom matematik och språk. Men det är lika viktigt att kunna utveckla barns estetiska sidor som till exempel poesi, musik, rörelse och dans som den här skriften lägger vikten vid.

Lärande objekt

Lärande objekt är ett begrepp som Pramling Samuelsson (2008) tar upp genomgående, det handlar om vad vi pedagoger förväntar oss att barnen ska utveckla. Om vi vill att barnen ska utvecklas inom musik är det viktigt att vi är medvetna om vad det är som barnen ska bli medvetna om inom musik. Det kan vara att barnen får lyssna på ett musikstycke där de ska bli medvetna om att en låt kan gå fort och långsamt, högt och lågt. I ett av exemplen som författaren (2008,s.103-108) tar upp så fick barnen rita och röra sig till ett musikstycke. Pedagogen ställde då olika frågor kring ett barns teckning. Det kunde vara att barnet skulle förklara teckningen och då frågade pedagogen var på teckningen som barnet hade ritat det snabba partiet i låten. Författarna tog även upp(2008,s. 126-135) om en musikaktivitet som handlade om att barnen skulle bli medvetna om ljud. Pedagogen visade och demonstrerade hur man spelade på olika sorters instrument. Sedan förklarade pedagogen att temat som barnen skulle spela efter var våren och de skulle skriva upp olika ord som de förknippade med våren. De blev sedan indelade i fyra grupper där de skulle få ett ord, till exempel gräs. Av ordet så skulle de sedan välja ett instrument som skulle representera det ordet. Det känns som att denna uppgift kunde utvecklats på ett enklare sätt. Pedagogen kunde valt att koncentrera sig på ett ord där alla barnen fick välja ett instrument och komma fram till att en nyckelpiga kan låta på olika sätt. Det kan vara bra att som pedagog rikta uppmärksamheten mot något specifikt och gemensamt som barnen kan ta fasta på och det kallas för riktadhet även kallat uppmärksamhetsfokusering som författarna tar upp (2008, s. 58-59) som en viktig del av barns lärande.

Metasamtal

Metasamtal kan vara när man som pedagog vill se hur barn tänker och lär kring ett moment. Ofta så tänker barn olika kring en och samma uppgift. Pramling Samuelsson (2008, s. 56-58) tar upp om ett exempel där pedagogerna skulle föra ett metasamtal med barn, genom att barnen fick i uppgift att måla till ett musikstycke. Efter denna uppgift så kunde pedagogerna se att en del barn hade målat noter, andra hade målat djur eller andra objekt. Sedan fick barnen förklara hur de tänkte när de målat och det är bra för då blir de medvetna om hur de tänker och uppgiften blir tydlig för dem. Det är även viktigt att man som pedagog visar för barnen att alla målar på olika sätt till musik.

Egen erfarenhet utifrån litteraturen

En annan sak som jag kände igen och som författarna (2008, s.93,98) tog upp som en viktig aspekt i barns lärande var att barn i en musik eller sagoaktivitet deltar på olika sätt. Vissa barn är mer aktiva medans en del iakttar och bearbetar det som man som pedagog demonstrerar. Det är också viktigt när man arbetar med små barn att göra samma aktivitet flera gånger. Det är viktigt för att de ska kunna behärska till exempel en sång eller ramsa. Det är även viktigt för barnen att kunna bearbeta en rörelse eller sång som de precis har lärt sig. På min VFU-plats så gjorde jag en och samma musikaktivitet två gånger för tvååringar och jag ska göra den igen för att se vad barnen har tagit till sig till nästa gång. Det är helt ofattbart vad barn tar till sig och bearbetar. Första gången som jag hade musikaktiviteten så var det många av barnen som satt helt förstummade med stora frågande ögon. Det är en del av deras bearbetning att iaktta vad jag gör och plus att jag var ny för dem. Andra gången så var det ett barn som visste precis vad som skulle hända, han visste även att jag hade haft med mig en fingerdocka och att hon hade fått sitta och titta på under hela musikstunden.     

Referenser

Pramling Samuelsson, Ingrid (2008). Konsten att lära barn estetik: en utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans. Stockholm: Norstedts akademiska förlag

  

 

Mora träsk

En dag var jag med mitt brorsbarn på mora träsk. Vi trodde att han skulle uppskatta dem men man märkte tidigt att så inte var fallet. Det kan ha berott på att det var högt ljud och mycket folk så att man inte kunde se riktigt. Men när vi hade varit på uppträdandet så frågade vi om han ville se dem igen men då sa han bara att han inte ville se de orange gubbarna igen de var inte coola. De var enligt honom gamla och sjöng bara om snoppen, så ta här och lyssna på texten själva.  

En vetenskaplig artikel om barns musikaliska intressen.

Vetenskaplig artikel

Enligt artikeln Children’s Preferences for Group Musical Activities in Child Care Centres: A Cross-Cultural Study av Hoi Yin Bonnie Yim och Marjory Ebbeck[1] (2009, s. 103-111) så är det viktigt att förskolebarn får ha tillgång till olika musikaliska aktiviteter. Författarna berättar om en kvalitativ och kvantitativ metod som granskat barns musikaliska intresse. Totalt så var det 228 barn i 4-5 årsåldern med i studien. Sammanlagt så har studien gjorts på 7 förskolor varav hälften i Adelade city i södra Australien och andra hälften i Hong Kong. Forskarna valde att granska fyra områden inom musik som ansågs vara relevant för yngre barns utveckling. Områdena var sång, lyssning, spela på instrument och att dansa och röra på sig. Forskare från respektive land valde att intervjua barnen kring de här fyra områdena och även att använda bilder. Frågorna som ställdes var om barnen till exempel tyckte om eller inte tyckte om sång- aktiviteter. Barnen skulle även svara på varför de tyckte en aktivitet var bra eller dålig. Som ett komplement till frågorna så visades även bilder på de fyra olika huvudområdena, för att konkretisera uppgiften för barnen.

Det var två viktiga huvudfrågor som togs fasta på i studien. Den ena frågan var att ta reda på vad för musikaktiviteter som barnen föredrog mest när det gällde de fyra olika områdena sång, lyssning, spela på instrument eller att dansa och röra på sig till musik. Den andra frågan var om det var kulturen som påverkade vad barnen valde för område. I resultatet av studien så jämförde man i en tabell vad som skilde och som var likt mellan barnen i Australien och barnen i Hong Kong. I artikeln kunde man också få följa en del av intervjun med barnen för att se skillnaden på deras svar från respektive land. Som nämnts så ställde man fyra frågor var till barnen men i tre omgångar. Det innebar att man med en månads mellanrum ställde samma frågor till samma barn igen i tre omgångar för att studien skulle bli mera tillförlitlig. Något som barnen från Hong Kong och barnen från Australien hade gemensamt var att de föredrog dans/rörelse aktiviteter mest. I diskussionen tar H. Y. B Yim och M. Ebbeck (2009, s. 105) upp att dans och rörelse är viktiga aktiviteter som bidrar till barns utveckling, när det gäller inlärning och att kunna uttrycka sina innersta känslor. Det är även viktigt för barns sociala och psykologiska utveckling att dansa och röra på sig till musik tillsammans med andra barn och vuxna. Man kan kalla det för barns holistiska utveckling, där allt påverkar varandra. Det sociala påverkar det enskilda barnet och rör man på sig till musik med andra så utvecklar man både sin sociala kommunikativa kompetens. Resultatet visade att både de Australiensiska barnen och barnen från Hong Kong hade vuxna i sin närhet, som ansåg att dans/rörelse aktiviteter var viktiga för barnen. Det är viktigt att man som pedagog både har planerade och spontana dans/rörelse aktiviteter för barnen.

Det som skilde mellan barnen i Hong Kong och barnen i Australien var resultaten på de resterande tre frågorna. De resterande frågorna handlade om vad barnen tyckte om sång, lyssning, och att få spela på instrument. Det visade sig i resultatet att inom dessa tre områden så fick barnen i Hong Kong mer erfarenheter av både sång, att lyssna på musik och att spela på instrument. När det gällde sången så hade barnen i Hong Kong mer tillgång till att få vara med i barnkörer utanför förskolan. Bland barnen i Hong Kong var det även mycket mer populärt med karaoke, att titta på tv och att få lyssna på populärmusik i hemmen. Barnen i Australien tittade inte lika mycket på tv och det fanns inte heller lika många program för dem att välja på som för barnen i Hong Kong. Att använda sig av karaoke var inte heller speciellt populärt bland barnen i Australien. När det gällde att få lyssna på musik så fick barnen från Hong Kong både lyssna på musik i hemmen och i förskolan. Lärarna hade det som en rutin att barnen fick lyssna på musik vid olika tillfällen vilket medförde att det blev olika sorters musik. Men barnen i Australien lyssnade mest på musik i hemmen men inte i förskolan. Den sista frågan var barnens erfarenheter av att spela på instrument. Skillnaden var att barnen från Australien inte fick lika mycket tillgång till instrumenten än barnen i Hong Kong. Barnen i Hong Kong fick använda instrumenten mera och de hade mer tillgång till både material och information när det gällde instrumenten. Barnen i Australien hade inte tillgång till instrumenten utan det var bara när läraren tog fram ett instrument som de fick erfarenhet av instrumenten.

Slutsatser

De viktigaste aspekterna enligt författarna i denna studie är att visa hur viktigt det är att barn får erfarenheter av musikens olika delar både i hemmen och i förskolan. H. Y. B Yim och M. Ebbeck (2009, s. 109) tar upp att den nya forskningen betonar hur viktigt det är för barn att ha tillgång till information och material. Det är viktigt för barns lärande att ha tillgång till material och information. Det är också viktigt att barn får erfarenheter av att sjunga, dansa, få lyssna på olika sorters musik och testa olika sorters instrument. Som studien visade så fick både de Australiensiska barnen och barnen från Hong Kong bra erfarenheter av att dansa och röra på sig till musik. De andra tre områdena när det gäller musik borde vara lika viktiga element för barnens utveckling. Forskarna som gjorde denna studie ansåg att musikaliska aktiviteter för barn är utvecklande för hela deras utveckling. 

En aspekt som man kan ta till sig med denna studie/artikeln och som man kan fråga sig är varför de valde att bara intervjua barn på sju olika förskolor? Studien hade möjligtvis kunnat bli mer tillförlitlig om de intervjuat fler barn på flera förskolor. Men själva studien i sig tycker jag är spännande. Den visar hur viktigt det är att man både som pedagog och förälder ger barnen många olika musikupplevelser genom både 1.sång 2. Att lyssna på musik 3. Att få spela instrument och 4. Att få dansa och röra på sig till musik. De här fyra momenten är viktiga att se som en helhet när vi ska utveckla barns musicerande. De kan också hjälpa barnen att utveckla sitt språk, motorik, matematik och sin sociala och psykologiska utveckling. Med andra ord så är det enligt mig och författarna lika viktigt att musiken får vara en del av utvecklingen precis som till exempel språk eller matematik.

Referenser

Hoi Yin Bonnie Yim and Marjory Ebbeck (2009) Children’s Preferences for Group Musical Activities in Child Care Centres: A Cross-Cultural Study. Early Childhood Education Journal: v 37, n 2 p. 103–111.

Databas: ERIC CSA

---

[1] Databas ERIC CSA. Hb. se/BLR. När jag sökte efter artikeln så använde jag mig av sökorden Preschool and music. I studiegruppen så valde vi ett gemensamt tema som var musik, rörelse och rytmik vilket är en del av temat i artikeln.

Didaktiskt seminarium

Inför det didaktiska seminariet så var det bara jag och Sara som fick hålla i vår musikaktivitet. Från början så var vi fyra stycken men nu var vi bara två. Det var en utmaning men det funkade jättebra vi var ett bra team. Efter att vi haft vår musikaktivitet så var det många av studenterna som sa att de blev hänförda av vårat skådespel. Jag var Pippi långstrump och Emils pappa Anton medans Sara var Emil i Emil i Lönneberga. Vi hade Astrid Lindgren tema som vi poppade till med en annan musikgangre Black Ingvars. De gör Astrid Lindgren låtarna lite rockigare. Vi ville på något sätt synliggöra sagorna om Pippi och Emil på ett roligt sätt och det genom att vi spelade de olika karaktärerna inför de andra studenterna. Några av studenterna tyckte att vi skulle involvera barnen mera i vårt skådespel. Det kan vara viktigt att ta till sig att barnen ska få vara mer aktiva. Men det är också viktigt att vi pedagoger är aktiva och vågar att göra tokiga och busiga saker inför barnen. Vågar vi vuxna vara lite tokiga så kommer även barnen våga att ta för sig mera, för det är vi vuxna som sätter gränser för hur vi vill att man ska bete sig.

Här nedan så ser ni vår momentplanering till Astrid Lindgren temat och efter det så visas lite från vad de andra studiegrupperna gjorde för musikaktiviteter.

 

Momentplanering

Tema: Astrid Lindgren

Vi har valt att använda oss av Astrid Lindgrens sånger genom ”Black Ingvars” då det blir lite fartfylldare sångstund.

Sångstunden börjar med att hälsa på alla barn för att de ska känna att det är en stund för dem och med dem. Vi valde då att börja med en sång som heter ”sjung och var glad” som Black Ingvars sjunger och den leds tillsammans med barnen och vi gör improviserade rörelser till verserna då de förklarar olika saker som händer. Vi menar att det är en bra sång då de sjunger just sjung och var glad, att man inbjuder barnen till en stund där sången kommer vara något som är roligt.

Pippi Långstrump vippar på rumpan!

Vad?

Börjar spela på pippisången långsamt på gitarren men övergår sedan till luftgitarr och improvisering där barnen också får plocka fram sina luftgitarrer och spela till ”Här kommer pippi långstrump” med återigen Black Ingvars. Medan barnen spelar och sjunger hoppar (Linnea Larsson) runt  utklädd till Pippi långstrump. Efter detta berättar Pippi att hon en dag skulle köpa olika saker hon behövde i en affär men det var en konstig affär där man endast kunde köpa sig rörelser ”Vipp på rumpan affär”

Hur?

Barnen får vara med och spela på luftgitarrerna för att ljudet ska bli bra, och sedan när pippi kommer så får de fortsätta spela och hjälpa pippi med musiken. När Pippi sedan går in i affären får barnen medverka genom att sjunga med och göra rörelserna som affärsbiträdet säger.

Varför?

Det är viktigt att vi gör samlingarna till något som är lustfyllt och som sprider glädje bland barnen. Det ska även vara ett moment som barnen får möjlighet att röra på sig. Vi menar att barnen bör få mer rörelser inblandat i sina samlingar då de oftast har svårt att få ro att sitta still.

Hujedamej så mycket hyss du gör!

Vad?

(Sara Berglund) utklädd till Emil sätter sig på golvet och börjar spela ”Hujedamej sånt barn han var” utifrån Zetterholm(1991). Berättar sedan för barnen  att han(Emil) tycker att den låten är så seg och tråkig och vill därför att vi återigen ska ta fram våra luftgitarrer och spela den med mera fart i. Sedan väljer Emil att snabbt berätta en historia om när han träffade en krokodil som körde bil ”Krokodilen i bilen” ur Gren & Nilsson(1994)

Hur?

Barnen medverkar genom att spela luftgitarr tillsammans med Emil, de får även göra rörelser till ”krokodilen i bilen”, där de ser en av oss som gör rörelser och hör melodin på gitarr.

Varför?

Vi gör detta för att barnen ska få in låtar som har en annan ganger än vad de brukar vara på flera förskolor. Vi vill att man ska bjuda in barnen till olika musikstilar men samtidigt att det kan vara sånger som de själva känner igen. Även i detta moment får barnen röra på sig och genom att de gör rörelserna till ”krokodilen i bilen” får de in texten i ett sammanhang och kan lättare förstå textens innebörd.

Emils kära snickerboa!

Vad?

Efter  att Emil sjungit ”krokodilen i Bilen” kommer Emils pappa och förklarar för Emil att man inte får ljuga och hitta på saker. Han förklarar även att han inte tycker om när han gör om sången ”Hujedamej sånt barn han var”. När Emils pappa blir sur på Emil för någonting han har gjort så blir det att direkt fara till snickerboa där som vanligt Emils pappa jagar Emil. I slutet blir Emil återigen busig och rymmer ut från snickerboa genom skorstenen för han vill ju vara fri som en fågel ”Luffarvisan” och gör en långdans.

Hur?

Emil springer omkring i rummet och efter springer Emils pappa. Han hoppar kastar sig och kryper och tillslut tar sig in i snickerboa. Emil klättrar upp ur skorstenen och rymmer ut och tar alla barnen i hand och gör en långdans tillsammans för att Emils pappa inte ska få fatt på honom igen.

Varför?

I detta momenten får barnen vara mer passiva dock och se när Emil springer in i snickerboa vilket kan vara en väldigt rolig sak att se. Men att de sedan får vara med under långdansen då Emil tar med sig alla barnen som vill. Genom att vi visar detta får de med sig svensk barnkultur då man kan prata om varför Emil inte får göra hyss och varför hans pappa blir så arg när han bara vill prova på saker. Barnen får även med sig svensk kultur genom dansen.

Litteratur som är kopplat till momenten

Vi menar att barnen ska få lära sig på ett lustfyllt sätt där de får röra sig och använda kroppen. Vi menar även att det är viktigt hur vi pedagoger bjuder på oss själva och visar att det är okej att man skojar till det och är lite knasig ibland.  Lpfö98(reviderad 2010) beskriver:

Att förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker (Lpfö98(reviderad 2010) sid 13)

Med detta menas alltså att vi pedagoger skall göra lärandet till någonting som är roligt och till ett meningsfullt lärande.

Uddén(2004) menar att det är viktigt att vi som pedagoger planerar våra moment ordentligt och det menar vi är för att barnen ska känna att det är en bra struktur och detta gör även att vi pedagoger blir mer säkra i vad vi skall göra med barnen. Författaren beskriver även att man bör upprepa sångerna flera gånger när man arbetar med mindre barn för att de lättare ska lära sig sångerna och känna sig säkra i att våga sjunga. Uddén menar även att det kan vara bra att använda sig av start och slut sång i samlingarna och vi anser att det är viktigt att man gör en tydlig början och tydligt slut för att barnen ska veta när det börjar och slutar. Men det som Uddén skriver om att man kan ha detta när barnen går hem för dagen eller kommer tycker vi inte alls låter som en bra idé då det blir rörigt för de barnen som går hem senare än de flesta barnen och vi pedagoger får sjunga hej då sång hela dagen då det är barn som går olika tider.

Pramling Samuelsson(2005) beskriver i sin bok att förr var det mer att barnen skulle ha en rolig stund och att de inte behövde lära sig så mycket i förskolan utan bara leka. Vi anser att det är viktigt att vi tar till vara på hur barn kan lära sig på ett roligt och lustfyllt sätt istället för att se barnen som något som inte kan lära sig. Gör vi barnen delaktiga i en rolig stund där de får lära sig om saker genom att leka tar de lättare till sig de vi vill att barnen skall ha med sig.

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Uddén, Berit (2004). Tanke, visa, språk: musisk pedagogik med barn. Lund: Studentlitteratur

Pramling Samuelsson, Ingrid (2008). Konsten att lära barn estetik: en utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans. Stockholm: Norstedts akademiska förlag

Nilsson, Birger & Gren, Katarina (red.) (1994). Elefantboken barnvisor och sånglekar. Mölndal: Lutfisken

Nilsson Birger & Gren Katarina (1984) Elefantboken barnvisor och sånglekar. Förlag: Lutfisken

Zetterholm, Finn (red.) (1991). Roliga barnvisor. Stockholm: Litteraturfrämjandet

Cd- skivor:

”Hujedamej och andra visor ” av Astrid Lindgren (rabén&sjögren 2010) Spår 1

”Astrids bästa” (1997) Spår 13

”Sjung och var glad”  Black Ingvars Spår  1,3,10

Här har jag samlat i hop lite av vad de andra studiegrupperna gjorde för aktiviteter.

Här sjunger vi en sång om de olika sinnena. Samtidigt som vi sjunger om

sinnena så pekar man på var sinnet finns. Till exempel synen, då pekar man på ögat

och är det hörseln så pekar man på örat. Ett bra sätt att synliggöra de olika sinnena som vi har. 

Här har vi gömt en nyckel och här ser vi två stycken som letar efter själva nyckeln.

Det är meningen att vi som sitter med instrumenten ska spela med en högre intensitet ju närmare de kommer nyckeln, alltså desto starkare vi spelar desto närmare nyckeln är de. När man gör en sådan här aktivitet då några ska hitta nyckeln är det viktigt att man inte höjer intensiteten på¨instrumenten för snabbt. För när man spelar som starkast så betyder det att man är nära målet och då får man tänka på att inte spela för starkt om de inte är nära målet.

Här ska vi blunda och gissa vilket instrument som det spelas på. Vi ska även gissa

varifrån ljudet från instrumentet kommer, vi ska samtidigt blunda och peka varifrån ljudet kommer. Denna övningen är bra för barn då man övar på att lyssna och man övar på att kunna konsentrera sig.

Här ska var och en spela enskilt och vi ska härma det som den enskilda spelar.

Vi härmar här vilken rytm som spelas. Detta är ett bra sätt att öva upp barns ledaregenskaper och man får dem att våga göra saker inför andra, som att spela upp en egen rytm.

Här har vi tema bokstäver och vi har fått i uppgift att göra ett korsord.

Ledtrådarna som vi fått är att vi ska leta efter första bokstaven på en blomma. Med hjälp av musik från majas alfabet och bilder ifrån boken om majas alfabet ska vi lyssna och titta på bilderna för att kunna lösa korsordet. När alla var färdiga så gick vi igenom hur vi alla hade kommit på vilken bokstav som skulle finnas med i korsordet. Det är bra att diskutera med barnen hur de kommit fram till något för att de ska komma ihåg vad de lärt sig. Det var också väldigt bra sätt att synliggöra alfabetet på, genom bilder och musik då man lättare kan ta till sig alfabetet.

Här läser de upp en massagesaga medans vi masserar varandra och i bakgrunden så är det på lungnande musik.

Här fick vi dra en figur från en påse och sedan så skulle vi försöka komma på en sång om till exempel en fjäril. Detta är också ett bra sätt att synliggöra sånger på genom att ha en konkret sak framför sig. Det var också bra att man fick välja vilken sång som man skulle sjunga för då får man barnen mer delaktiga i verksamheten.

Här är en sång som heter fem små apor och den synliggörs både genom bilder och genom gestaltning. Vi fick vara med och vara de fem små aporna som hoppade i sängen och som sedan ramlade ner från sängen. Detta är också ett bra sätt att få barnen mer delaktiga plus att man synliggör sången på ett roligt och konkret sätt.

Här ser ni det färdiga korsordet från aktiviteten.

Här har de lagt ut snören som vi ska gå lina på till en elefantlåt som heter något i stil med fem elefenter.

Afrika tema då vi gör olika dansrörelser till vm- låten som ursprungligen är en gammal afrikansk sång.

Här ser ni en fiskdamm men det är inte vilken fiskdamm som hälst utan det står olika sånger på fiskarna. Vi fick turas om med att fiska upp varsin fisk med hjälp av en magnet. Den låten som stod på fisken skulle vi sedan sjunga. Detta är också ett roligt sätt att lära sig sånger på. Det är ett bra sätt att få barnen mer delaktiga.

En annan sak som många grupper gjorde bra var hur de valde att dela in oss i grupper. Det kan ofta vara känsligt både bland barn och vuxna vilken grupp som man får vara med i. De hade bland annat gett oss siffror som till exempel du är nummer tre och då ska alla treor vara i en grupp. Sedan så hade de även delat in oss i grupper om vilka instrument som vi hade. Till exempel om jag hade en maraccar så tillhör jag maraccasgruppen. Man kan även dela in sig i vilka djur som man är som till exempel häst gruppen och grodgruppen. När vi hade de olika djurgrupperna så skulle vi även låta som dessa djur plus att vi skulle välja ett instrument som lät som just det djuret. Det är bara fantasin som kan stoppa oss för man kan variera en sång på så många olika sätt. Som till exempel genom gestaltning och bilder.