Här nedan så ser ni vår momentplanering till Astrid Lindgren temat och efter det så visas lite från vad de andra studiegrupperna gjorde för musikaktiviteter.
Momentplanering
Tema: Astrid Lindgren
Vi har valt att använda oss av Astrid Lindgrens sånger genom ”Black Ingvars” då det blir lite fartfylldare sångstund.
Sångstunden börjar med att hälsa på alla barn för att de ska känna att det är en stund för dem och med dem. Vi valde då att börja med en sång som heter ”sjung och var glad” som Black Ingvars sjunger och den leds tillsammans med barnen och vi gör improviserade rörelser till verserna då de förklarar olika saker som händer. Vi menar att det är en bra sång då de sjunger just sjung och var glad, att man inbjuder barnen till en stund där sången kommer vara något som är roligt.
Pippi Långstrump vippar på rumpan!
Vad?
Börjar spela på pippisången långsamt på gitarren men övergår sedan till luftgitarr och improvisering där barnen också får plocka fram sina luftgitarrer och spela till ”Här kommer pippi långstrump” med återigen Black Ingvars. Medan barnen spelar och sjunger hoppar (Linnea Larsson) runt utklädd till Pippi långstrump. Efter detta berättar Pippi att hon en dag skulle köpa olika saker hon behövde i en affär men det var en konstig affär där man endast kunde köpa sig rörelser ”Vipp på rumpan affär”
Hur?
Barnen får vara med och spela på luftgitarrerna för att ljudet ska bli bra, och sedan när pippi kommer så får de fortsätta spela och hjälpa pippi med musiken. När Pippi sedan går in i affären får barnen medverka genom att sjunga med och göra rörelserna som affärsbiträdet säger.
Varför?
Det är viktigt att vi gör samlingarna till något som är lustfyllt och som sprider glädje bland barnen. Det ska även vara ett moment som barnen får möjlighet att röra på sig. Vi menar att barnen bör få mer rörelser inblandat i sina samlingar då de oftast har svårt att få ro att sitta still.
Hujedamej så mycket hyss du gör!
Vad?
(Sara Berglund) utklädd till Emil sätter sig på golvet och börjar spela ”Hujedamej sånt barn han var” utifrån Zetterholm(1991). Berättar sedan för barnen att han(Emil) tycker att den låten är så seg och tråkig och vill därför att vi återigen ska ta fram våra luftgitarrer och spela den med mera fart i. Sedan väljer Emil att snabbt berätta en historia om när han träffade en krokodil som körde bil ”Krokodilen i bilen” ur Gren & Nilsson(1994)
Hur?
Barnen medverkar genom att spela luftgitarr tillsammans med Emil, de får även göra rörelser till ”krokodilen i bilen”, där de ser en av oss som gör rörelser och hör melodin på gitarr.
Varför?
Vi gör detta för att barnen ska få in låtar som har en annan ganger än vad de brukar vara på flera förskolor. Vi vill att man ska bjuda in barnen till olika musikstilar men samtidigt att det kan vara sånger som de själva känner igen. Även i detta moment får barnen röra på sig och genom att de gör rörelserna till ”krokodilen i bilen” får de in texten i ett sammanhang och kan lättare förstå textens innebörd.
Emils kära snickerboa!
Vad?
Efter att Emil sjungit ”krokodilen i Bilen” kommer Emils pappa och förklarar för Emil att man inte får ljuga och hitta på saker. Han förklarar även att han inte tycker om när han gör om sången ”Hujedamej sånt barn han var”. När Emils pappa blir sur på Emil för någonting han har gjort så blir det att direkt fara till snickerboa där som vanligt Emils pappa jagar Emil. I slutet blir Emil återigen busig och rymmer ut från snickerboa genom skorstenen för han vill ju vara fri som en fågel ”Luffarvisan” och gör en långdans.
Hur?
Emil springer omkring i rummet och efter springer Emils pappa. Han hoppar kastar sig och kryper och tillslut tar sig in i snickerboa. Emil klättrar upp ur skorstenen och rymmer ut och tar alla barnen i hand och gör en långdans tillsammans för att Emils pappa inte ska få fatt på honom igen.
Varför?
I detta momenten får barnen vara mer passiva dock och se när Emil springer in i snickerboa vilket kan vara en väldigt rolig sak att se. Men att de sedan får vara med under långdansen då Emil tar med sig alla barnen som vill. Genom att vi visar detta får de med sig svensk barnkultur då man kan prata om varför Emil inte får göra hyss och varför hans pappa blir så arg när han bara vill prova på saker. Barnen får även med sig svensk kultur genom dansen.
Litteratur som är kopplat till momenten
Vi menar att barnen ska få lära sig på ett lustfyllt sätt där de får röra sig och använda kroppen. Vi menar även att det är viktigt hur vi pedagoger bjuder på oss själva och visar att det är okej att man skojar till det och är lite knasig ibland. Lpfö98(reviderad 2010) beskriver:
Att förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker (Lpfö98(reviderad 2010) sid 13)
Med detta menas alltså att vi pedagoger skall göra lärandet till någonting som är roligt och till ett meningsfullt lärande.
Uddén(2004) menar att det är viktigt att vi som pedagoger planerar våra moment ordentligt och det menar vi är för att barnen ska känna att det är en bra struktur och detta gör även att vi pedagoger blir mer säkra i vad vi skall göra med barnen. Författaren beskriver även att man bör upprepa sångerna flera gånger när man arbetar med mindre barn för att de lättare ska lära sig sångerna och känna sig säkra i att våga sjunga. Uddén menar även att det kan vara bra att använda sig av start och slut sång i samlingarna och vi anser att det är viktigt att man gör en tydlig början och tydligt slut för att barnen ska veta när det börjar och slutar. Men det som Uddén skriver om att man kan ha detta när barnen går hem för dagen eller kommer tycker vi inte alls låter som en bra idé då det blir rörigt för de barnen som går hem senare än de flesta barnen och vi pedagoger får sjunga hej då sång hela dagen då det är barn som går olika tider.
Pramling Samuelsson(2005) beskriver i sin bok att förr var det mer att barnen skulle ha en rolig stund och att de inte behövde lära sig så mycket i förskolan utan bara leka. Vi anser att det är viktigt att vi tar till vara på hur barn kan lära sig på ett roligt och lustfyllt sätt istället för att se barnen som något som inte kan lära sig. Gör vi barnen delaktiga i en rolig stund där de får lära sig om saker genom att leka tar de lättare till sig de vi vill att barnen skall ha med sig.
Referenser
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Uddén, Berit (2004). Tanke, visa, språk: musisk pedagogik med barn. Lund: Studentlitteratur
Pramling Samuelsson, Ingrid (2008). Konsten att lära barn estetik: en utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans. Stockholm: Norstedts akademiska förlag
Nilsson, Birger & Gren, Katarina (red.) (1994). Elefantboken barnvisor och sånglekar. Mölndal: Lutfisken
Nilsson Birger & Gren Katarina (1984) Elefantboken barnvisor och sånglekar. Förlag: Lutfisken
Zetterholm, Finn (red.) (1991). Roliga barnvisor. Stockholm: Litteraturfrämjandet
Cd- skivor:
”Hujedamej och andra visor ” av Astrid Lindgren (rabén&sjögren 2010) Spår 1
”Astrids bästa” (1997) Spår 13
”Sjung och var glad” Black Ingvars Spår 1,3,10
Här har jag samlat i hop lite av vad de andra studiegrupperna gjorde för aktiviteter.
Här sjunger vi en sång om de olika sinnena. Samtidigt som vi sjunger om
sinnena så pekar man på var sinnet finns. Till exempel synen, då pekar man på ögat
och är det hörseln så pekar man på örat. Ett bra sätt att synliggöra de olika sinnena som vi har.
Här har vi gömt en nyckel och här ser vi två stycken som letar efter själva nyckeln.
Det är meningen att vi som sitter med instrumenten ska spela med en högre intensitet ju närmare de kommer nyckeln, alltså desto starkare vi spelar desto närmare nyckeln är de. När man gör en sådan här aktivitet då några ska hitta nyckeln är det viktigt att man inte höjer intensiteten på¨instrumenten för snabbt. För när man spelar som starkast så betyder det att man är nära målet och då får man tänka på att inte spela för starkt om de inte är nära målet.
Här ska vi blunda och gissa vilket instrument som det spelas på. Vi ska även gissa
varifrån ljudet från instrumentet kommer, vi ska samtidigt blunda och peka varifrån ljudet kommer. Denna övningen är bra för barn då man övar på att lyssna och man övar på att kunna konsentrera sig.
Här ska var och en spela enskilt och vi ska härma det som den enskilda spelar.
Vi härmar här vilken rytm som spelas. Detta är ett bra sätt att öva upp barns ledaregenskaper och man får dem att våga göra saker inför andra, som att spela upp en egen rytm.
Här har vi tema bokstäver och vi har fått i uppgift att göra ett korsord.
Ledtrådarna som vi fått är att vi ska leta efter första bokstaven på en blomma. Med hjälp av musik från majas alfabet och bilder ifrån boken om majas alfabet ska vi lyssna och titta på bilderna för att kunna lösa korsordet. När alla var färdiga så gick vi igenom hur vi alla hade kommit på vilken bokstav som skulle finnas med i korsordet. Det är bra att diskutera med barnen hur de kommit fram till något för att de ska komma ihåg vad de lärt sig. Det var också väldigt bra sätt att synliggöra alfabetet på, genom bilder och musik då man lättare kan ta till sig alfabetet.
Här läser de upp en massagesaga medans vi masserar varandra och i bakgrunden så är det på lungnande musik.
Här fick vi dra en figur från en påse och sedan så skulle vi försöka komma på en sång om till exempel en fjäril. Detta är också ett bra sätt att synliggöra sånger på genom att ha en konkret sak framför sig. Det var också bra att man fick välja vilken sång som man skulle sjunga för då får man barnen mer delaktiga i verksamheten.
Här är en sång som heter fem små apor och den synliggörs både genom bilder och genom gestaltning. Vi fick vara med och vara de fem små aporna som hoppade i sängen och som sedan ramlade ner från sängen. Detta är också ett bra sätt att få barnen mer delaktiga plus att man synliggör sången på ett roligt och konkret sätt.
Här ser ni det färdiga korsordet från aktiviteten.
Här har de lagt ut snören som vi ska gå lina på till en elefantlåt som heter något i stil med fem elefenter.
Afrika tema då vi gör olika dansrörelser till vm- låten som ursprungligen är en gammal afrikansk sång.
Här ser ni en fiskdamm men det är inte vilken fiskdamm som hälst utan det står olika sånger på fiskarna. Vi fick turas om med att fiska upp varsin fisk med hjälp av en magnet. Den låten som stod på fisken skulle vi sedan sjunga. Detta är också ett roligt sätt att lära sig sånger på. Det är ett bra sätt att få barnen mer delaktiga.
En annan sak som många grupper gjorde bra var hur de valde att dela in oss i grupper. Det kan ofta vara känsligt både bland barn och vuxna vilken grupp som man får vara med i. De hade bland annat gett oss siffror som till exempel du är nummer tre och då ska alla treor vara i en grupp. Sedan så hade de även delat in oss i grupper om vilka instrument som vi hade. Till exempel om jag hade en maraccar så tillhör jag maraccasgruppen. Man kan även dela in sig i vilka djur som man är som till exempel häst gruppen och grodgruppen. När vi hade de olika djurgrupperna så skulle vi även låta som dessa djur plus att vi skulle välja ett instrument som lät som just det djuret. Det är bara fantasin som kan stoppa oss för man kan variera en sång på så många olika sätt. Som till exempel genom gestaltning och bilder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar