tisdag 17 maj 2011

En vetenskaplig artikel om barns musikaliska intressen.

Vetenskaplig artikel

Enligt artikeln Children’s Preferences for Group Musical Activities in Child Care Centres: A Cross-Cultural Study av Hoi Yin Bonnie Yim och Marjory Ebbeck[1] (2009, s. 103-111) så är det viktigt att förskolebarn får ha tillgång till olika musikaliska aktiviteter. Författarna berättar om en kvalitativ och kvantitativ metod som granskat barns musikaliska intresse. Totalt så var det 228 barn i 4-5 årsåldern med i studien. Sammanlagt så har studien gjorts på 7 förskolor varav hälften i Adelade city i södra Australien och andra hälften i Hong Kong. Forskarna valde att granska fyra områden inom musik som ansågs vara relevant för yngre barns utveckling. Områdena var sång, lyssning, spela på instrument och att dansa och röra på sig. Forskare från respektive land valde att intervjua barnen kring de här fyra områdena och även att använda bilder. Frågorna som ställdes var om barnen till exempel tyckte om eller inte tyckte om sång- aktiviteter. Barnen skulle även svara på varför de tyckte en aktivitet var bra eller dålig. Som ett komplement till frågorna så visades även bilder på de fyra olika huvudområdena, för att konkretisera uppgiften för barnen.

Det var två viktiga huvudfrågor som togs fasta på i studien. Den ena frågan var att ta reda på vad för musikaktiviteter som barnen föredrog mest när det gällde de fyra olika områdena sång, lyssning, spela på instrument eller att dansa och röra på sig till musik. Den andra frågan var om det var kulturen som påverkade vad barnen valde för område. I resultatet av studien så jämförde man i en tabell vad som skilde och som var likt mellan barnen i Australien och barnen i Hong Kong. I artikeln kunde man också få följa en del av intervjun med barnen för att se skillnaden på deras svar från respektive land. Som nämnts så ställde man fyra frågor var till barnen men i tre omgångar. Det innebar att man med en månads mellanrum ställde samma frågor till samma barn igen i tre omgångar för att studien skulle bli mera tillförlitlig. Något som barnen från Hong Kong och barnen från Australien hade gemensamt var att de föredrog dans/rörelse aktiviteter mest. I diskussionen tar H. Y. B Yim och M. Ebbeck (2009, s. 105) upp att dans och rörelse är viktiga aktiviteter som bidrar till barns utveckling, när det gäller inlärning och att kunna uttrycka sina innersta känslor. Det är även viktigt för barns sociala och psykologiska utveckling att dansa och röra på sig till musik tillsammans med andra barn och vuxna. Man kan kalla det för barns holistiska utveckling, där allt påverkar varandra. Det sociala påverkar det enskilda barnet och rör man på sig till musik med andra så utvecklar man både sin sociala kommunikativa kompetens. Resultatet visade att både de Australiensiska barnen och barnen från Hong Kong hade vuxna i sin närhet, som ansåg att dans/rörelse aktiviteter var viktiga för barnen. Det är viktigt att man som pedagog både har planerade och spontana dans/rörelse aktiviteter för barnen.

Det som skilde mellan barnen i Hong Kong och barnen i Australien var resultaten på de resterande tre frågorna. De resterande frågorna handlade om vad barnen tyckte om sång, lyssning, och att få spela på instrument. Det visade sig i resultatet att inom dessa tre områden så fick barnen i Hong Kong mer erfarenheter av både sång, att lyssna på musik och att spela på instrument. När det gällde sången så hade barnen i Hong Kong mer tillgång till att få vara med i barnkörer utanför förskolan. Bland barnen i Hong Kong var det även mycket mer populärt med karaoke, att titta på tv och att få lyssna på populärmusik i hemmen. Barnen i Australien tittade inte lika mycket på tv och det fanns inte heller lika många program för dem att välja på som för barnen i Hong Kong. Att använda sig av karaoke var inte heller speciellt populärt bland barnen i Australien. När det gällde att få lyssna på musik så fick barnen från Hong Kong både lyssna på musik i hemmen och i förskolan. Lärarna hade det som en rutin att barnen fick lyssna på musik vid olika tillfällen vilket medförde att det blev olika sorters musik. Men barnen i Australien lyssnade mest på musik i hemmen men inte i förskolan. Den sista frågan var barnens erfarenheter av att spela på instrument. Skillnaden var att barnen från Australien inte fick lika mycket tillgång till instrumenten än barnen i Hong Kong. Barnen i Hong Kong fick använda instrumenten mera och de hade mer tillgång till både material och information när det gällde instrumenten. Barnen i Australien hade inte tillgång till instrumenten utan det var bara när läraren tog fram ett instrument som de fick erfarenhet av instrumenten.

Slutsatser

De viktigaste aspekterna enligt författarna i denna studie är att visa hur viktigt det är att barn får erfarenheter av musikens olika delar både i hemmen och i förskolan. H. Y. B Yim och M. Ebbeck (2009, s. 109) tar upp att den nya forskningen betonar hur viktigt det är för barn att ha tillgång till information och material. Det är viktigt för barns lärande att ha tillgång till material och information. Det är också viktigt att barn får erfarenheter av att sjunga, dansa, få lyssna på olika sorters musik och testa olika sorters instrument. Som studien visade så fick både de Australiensiska barnen och barnen från Hong Kong bra erfarenheter av att dansa och röra på sig till musik. De andra tre områdena när det gäller musik borde vara lika viktiga element för barnens utveckling. Forskarna som gjorde denna studie ansåg att musikaliska aktiviteter för barn är utvecklande för hela deras utveckling. 

En aspekt som man kan ta till sig med denna studie/artikeln och som man kan fråga sig är varför de valde att bara intervjua barn på sju olika förskolor? Studien hade möjligtvis kunnat bli mer tillförlitlig om de intervjuat fler barn på flera förskolor. Men själva studien i sig tycker jag är spännande. Den visar hur viktigt det är att man både som pedagog och förälder ger barnen många olika musikupplevelser genom både 1.sång 2. Att lyssna på musik 3. Att få spela instrument och 4. Att få dansa och röra på sig till musik. De här fyra momenten är viktiga att se som en helhet när vi ska utveckla barns musicerande. De kan också hjälpa barnen att utveckla sitt språk, motorik, matematik och sin sociala och psykologiska utveckling. Med andra ord så är det enligt mig och författarna lika viktigt att musiken får vara en del av utvecklingen precis som till exempel språk eller matematik.


Referenser
Hoi Yin Bonnie Yim and Marjory Ebbeck (2009) Children’s Preferences for Group Musical Activities in Child Care Centres: A Cross-Cultural Study. Early Childhood Education Journal: v 37, n 2 p. 103–111.
Databas: ERIC CSA









[1] Databas ERIC CSA. Hb. se/BLR. När jag sökte efter artikeln så använde jag mig av sökorden Preschool and music. I studiegruppen så valde vi ett gemensamt tema som var musik, rörelse och rytmik vilket är en del av temat i artikeln.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar