Att känna rörelse

Under den här dagen så har vi gått igenom hur man på olika sätt kan använda sig av rörelse med barn. Här är några exempel på hur man kan arbeta med rörelse. Här nedan presenteras också några olika begrepp som kan vara bra att känna till.

Kinestetiska= det är olika rörelser som man gör men som man bestämmer i förväg.

Divergenta tänkandet= det är när barnet härmar en ledare som visar hur rörelserna ska se ut.

Taktila rörelser= man känner på kroppen.

Improvisation= Det här är när man utvecklar den kreativa förmågan och gör rörelser utifrån vår fantasi. Det kan även vara att man utgår från att härma något till exempel en elefant och sedan gör något eget utav det.

Det som är positivt med att härma rörelser är att barnen får träna sitt minne. Det kan vara bra att kunna om man ska vara med på en dansföreställning då det oftast är bestämda rörelsemönster som man ska komma ihåg.

Danslektion och teknikträning= då övar man på att förfina rörelser som till exempel så övar man på förflyttningar. Det kan vara att man hoppar i olika riktningar i rummet både vågrät, lodrät och olika höjd. Det finns rörelser som man kallar för urrörelser och det är att böja, sträcka eller vrida på en kroppsdel. När vi rör på oss så kan man även tänka på kraften i rörelserna då vi gör rörelserna på ett mjukt, hårt, lätt eller tungt sätt. När barn dansar så blir de även medvetna om sin kropp. När man är många som dansar samtidigt så övar man till exempel på att inte krocka med den andra som står intill.

Koreografi= Man kan göra en koreografi som är improviserande och utforskande. Det kan vara att man utgår från en känslaa till exempel glad, ledsen eller arg. Man kan även utgå från ett tema där man testar sig fram.

Gestaltning= det kan vara en beskrivelse av något till exempel en känsla eller att man ska gestalta en tiger. Om man ska gestalta till exempel en tiger så är det viktigt att tänka på hur man ska gestalta den. Det kan vara att man gestaltar hur den rör sig alltså tigerns rörelsemönster. Man kan också tänka på om man behöver tigerkläder eller inte för att förstärka känslan.

Rekvisita= Med hjälp av ett ting så kan man förstärka något och det kallar man för det manupilativa förstärkandet.

Inkorporerat= Det är när man till exempel får ha en hatt om man ska vara pettsson, då blir det lättare att gestalta Pettsson. Det är samma när det gäller att till exempel spela en katt, då kan det underlätta att ha en kattdräkt för att man ska kunna leva sig in i rollen mera.

Idemässig rekvisita= Det kan vara att man gör en skog eller ett slott där handlingen utspelar sig men det är viktigt att man inte har för mycket rekvisita.

Att härma något= När det gäller dans eller rörelser så kan det vara bra att ha en bra förebild som man kan härma. Något som är viktigt att tänka på som pedagog är att man både ska uppmuntra barnen till att få härma olika rörelser och att få göra fria rörelser. Det gäller inte bara när man arbetar med rörelser utam inom andra ämnen. Som en hjälp så kan man använda sig av att följa en text i ett musikstycke för att förtydliga olika rörelser.

När det gäller härmning så kan man bilda en rörelsecirkel där var och en gör en rörelse och de andra i cirkeln härmar den rörelsen. När man gör en rörelsecirkel så kan man även välja ett ting att använda sig av när man ska göra olika rörelser. En rörelsecirkel kan handla om vad som hälst det kan vara att man ska göra rörelser som handlar om vad man gör på vintern.

Att styra någon med händerna då den som följer måste blunda= Denna övningen testade vi och det var en bra övning för att öva upp våra sinnen. Det fungerade så här att en skulle blunda och den som inte blundade skulle styra hur den andra skulle gå. Man skulle hålla på varandras fingertoppar och om den som styrde tryckte på fingertopparna skulle den som blunade gå bakåt. Om man lättade på trycket så skulle man som följare gå framåt.

Långdans= det är när alla håller varandra i händerna och den som är längst fram följer de andra. I en långdans så kan man föra på olika sätt till exempel på led, man kan gå i en ring eller gå från hörn till hörn. Man kan också bilda portar där man dansar igenom något till exempel så kan man dansa under någons arm.

När det gäller rörelse så kan man även öva upp barnens balans genom att låta dem göra olika balansövningar, som till exempel stå på ett ben eller att sitta på en balansboll.

Här gör vi oplanerade och fria rörelser med hjälp av dansband.

fria rörelser i takt till musiken.

Här väljer alla var sitt ting som vi ska anvä'nda när vi gör en rörelsecirkel där vi ska härma varandra.

Här förklarar Marie vad vi ska göra med tingen.

Här använder vi tingen som en förstärkning till rörelserna.