Man kan säga att improvisation är att hålla sig inom en viss form men man vet inte exakt hur resultatet blir. Ett talesätt är att räven kan sin skog men den vet inte vart den tar vägen. Musiken har oftast en tydlig form och struktur som är improvuserad. I teater, dans och musik så är det vanligt med improvisation. I andra kulturer som Indisk och Arabisk musik så är improvisations-tekniken starkare, de lär sig inte med hjälp av noter utan med hjälp av örat. Ofta så har de som inte har någon utbildning lättare att hitta nya sätt att spela på. Med detta menas inte att man inte behöver någon teknisk kunskap. Det krävs att man är duktig och har erfarenheter av att till exempel spela på ett instrument om man ska kunna improvisera på det. Eller snarare det krävs att man vågar att exprimentera på instrumentet för att man ska vilja improvisera.
Två sångare som är bra på att improvisera är Ella Fitzgerald och Nina Simone här nedan så kan ni titta på Nina Simones framförande av my baby dont cares for me, Det är live och hon gör låten på ett improviserat sätt med ett speciellt uttryck. Nina Simone kämpade för sin ras på 1950 och 1960-talet och gick på förberedande musikskolor men hon kom aldrig in på någon högre utbildning. Detta berodde antagligen på hennes ras och att hon var kvinna under den tiden.
http://www.youtube.com/watch?v=BDRhRv4q_SI
Varför ska man tänka på improvisation på ett pedagogiskt plan?
För det gäller att skapa miljöer som är stimulerande för barnen så att de får en möjlighet att testa och exprimentera med olika instrument. Någonting som man omedvetet arbetar med när det gäller improvisation och musik är:
Rytm
Artikulation
puls
klangfärg
improvisation
dynamik
kontraster
frasering
kommunikation
Kontraster är någonting som är roligt att använda i det pedagogiska arbetet med barn som till exempel svagt och starkt så att det blir en dynamik. Pianot kom till på 1700-talet och kallades då för piano forte. Man kallade det så för att man kunde spela både svagt och starkt på det, på den tiden var det revolutionerande att man kunde spela starkt och svagt. Genom improvisation så kan man fånga upp dessa olika element. Det är inte meningen att man ska säga begreppen till barnen innan utan fånga upp begreppen när de spelar på ett instrument.
Att analysera och uttrycka känslor på ett piano.
Känslor kan vara svårt att tala om med små barn, därför är det viktigt att ge dem möjligheter till att uttrycka sig tillsammans med andra. Man kan börja med att analysera hur en känsla låter på till exempel ett piano.
Hur låter ilska-det låter både starkt,lågt, kort och hackigt på pianot.
Rädsla- svagt, darrigt, högt, kort och fort
Skrämmande- ett bra exempel på musik som är skrämmande är hajen. När det är skrämmande så spelar man oftast lågt och långsamt och man tar inte så stora steg på tangenterna. Det börjar ofta långsamt sedan ökar intensiteten långsamt med små steg, det ökar sedan både i styrka och intensitet.
Panik-ljust och fort man tänker på filmen psyko.
Sorg-stillsamt och långsamt.
Glad-ljust, trippande och uppgående.
Drömmande- Man spelar på de svarta tangenterna, då spelar man på alla tangenterna nedifrån och upp och då låter det svävande.
Ledsen- stillsamt och långsamt
När man testar det här med barnen så är det viktigt att de verkligen får pröva på hur det låter på instrumentet. Barnen kommer så småningom komma på att man spelar på ett sätt om man ska gestalta en glad känsla och på ett annat när man ska gestalta en arg känsla.
Med musik så kan man återskapa känslor men även naturen är något som man återskapar med musik. Ljud som finns runtomkring oss kan man gestalta med hjälp av musikens hjälp. Till exempel hur låter regn, blåst, solen eller hagel. Detta kan man utforska och gestalta med hjälp av olika sorters instrument. Då är det också viktigt att man vågar utforska instrumenten på ett lekfullt sätt. På förskolorna så är det mer vanligt att man målar känslor där barnen får testa olika penslar och kritor. Så ska det vara med musik också, barnen måste få pröva sig fram och testa hur olika instrument låter för att sedan få en drivkraft till att vilja spela. Man kan ge barnen ett instrument i handen där de får spela hur den arga spindeln eller den glada spindeln låter.
Någonting som Holmlund också tog upp var att musik skapas i ett sammanhang. Det kan vara att man ska göra musik till en sorglig teater eller film. Utan att känna till sammanhanget och innehållet i musiken så blir det svårt att förstå vad ideen är med det.
Under detta tillfälle med Martin Holmlund så fick vi pröva på två olika saker som man kan använda sig av i en barngrupp.
Det första som vi fick göra var att vi blev indelade i grupper och vi skulle spela upp tre olika musikstycken. Vi skulle välja passande instrument till de tre olika styckena som skulle gestalta tre olika stämningar. Vår grupp valde att gestalta 1skrämmande 2 drömmande och 3 regn/åska. Tanken var att den andra gruppen skulle urskilja de tre olika stämningarna och försöka gissa vad det var som vi ville gestalta. Holmlund spelade in det som vi spelade upp för de andra och vi fick även lyssna på det som han spelat in. Det som var häftigt när vi lyssnade på det inspelade materialet var att det lät som en riktig konsert. Man behöver alltså inte vara en expert på att spela instrument om man ska gestalta en känsla eller något annat ljud.
Det andra som vi fick pröva på var att gestalta en saga. Det första momentet var att vi bara med kroppspråk skulle spela upp sagan för den andra gruppen. Sedan så skulle den andra gruppen sätta musik till sagan som en förstärkning till handlingen. För med musikens hjälp så kan man förstärka känslorna. Man kan tänka på vad det finns för skillnader i sagan och i karaktärerna. Man får även tänka på vilken intensitet som musiken ska ha. Om man ska göra det här i en barngrupp så kan man rita upp sagan så att man kan lägga till ljuden lättare. När vi sedan spelade upp sagan då den andra gruppen satte musikljud till sagan så spelade Holmlund in ljudet. Vi lyssnade sedan på det och det var jätteroligt för man kunde nästan höra vilken saga det var bara med hjälp av ljud. Det här är något som jag vill testa när jag ska arbeta med en barngrupp.
Här spelar den andra gruppen upp sina tre musiktycken och vi
skulle gissa vilka stämningar, känslor eller ljud som de skulle gestalta. De hade bland annat valt regn och drömmande i två av styckena så lyssna och försök att gissa vad ni tror.
Martin Holmlund.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar